Group: Sveda Esperanto Sverige


kien iru la sveda esperantomovado


Bengt Åradsson
July 26, 2010 - 141 comments - 8 431 visits

Baldau SEF dissendos inviton al granda renkontiĝo oktobre en Norrköping pri la sveda esperantomovado. Jam longe multaj membroj volas diskuti la estontecon de nia movado en Svedio. En tiu ĉi diskutrondo mi esperas ke multaj volas diskuti la temon kaj proponu ideojn pri nia adaptiĝo al movado tauga por la moderna tempo.
141 comments - The latest ones
Siv Burell
Siv Burell
Kiam la gotenburga e-klubo vizitis Sten Svenonius (vidu foton kaj blogo sur mia paĝo!) ni komencis diskuti. Poste Sten sendis ”Tankar om det framtida arbetet för esperanto i Sverige” , ”Förslag till stadgar för esperanto.se (arbetsnamn)” och ”Organisation för esperanto.se”.
Eble vi jam legis ilin – sed ankaŭ petu al Sten ke li enmetu ilin en Sveda Esperanto, Sverige.
Li ja estas membro de Ipernity.
6 years ago.
GiTa
GiTa
Bengt, tio estas bona ideo. Mi jam skribis pri sama afero kiel Siv en privata letero al vi. Espereble vi ricevis ĝin.
Amike
Birgitta
6 years ago.
Bengt Åradsson
Bengt Åradsson
Kiam ni dissendos la inviton al la renkontigxo en Norrköping (9-10/10) ni ankau dissendos la proponon de Sten kaj komentojn de Ulla.

Cxu vi dumtempe au jam antaue pripensis la estontecon de la sveda esperantomovado?

Amike /Bengt Olof
6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Ne multe, sed restas tempo kaj ni povus kunveni loke kaj kun la tekstoj de Sten kiel startpunkto pludiskuti.
6 years ago.
GiTa
GiTa
Finns det något annat forum för svenska esperantister? Här verkar det vara dåligt med aktiviteten precis som på svenska gruppen i Facebook!
6 years ago.
Ulla Luin
Ulla Luin
Kvar ĉefaj komentoj al la pensoj de Sten Svenonius:

- Labormaniero de la svedaj esperanto-organizaĵoj: Instigu pli da membroj al aktivado. Trovu pli da manieroj de komunikado pri tio kion membroj faras kaj planas.

- Jarkongresoj: Preparu diskutojn pri agado kaj kunlaboro. Trovu solvon por uzi malpli da tempo por formalaĵoj.

- Membrostrukturo: Mi havas alian proponon pri statutŝanĝo ol tiu de Sten, sed sama celo, nome ke ĉiu membro havu voĉdonrajton.

- Kelkaj praktikaj aferoj: Referencu al la interreta adreso esperanto.se, sed ne ŝanĝu la nomon de la organizaĵo. Utiligu la membrorevuon pli aktive.

/ Ulla Luin
6 years ago.
Sten Svenonius has replied to Ulla Luin
Hej Ulla!
Jag lyckades inte läsa din pdf med kommentarer men svarar här på dina synpunkter ovan:

Jag tror inte det räcker med att uppmana medlemmar till aktivitet utan att det också behövs praktiska förändringar i vårt sätt att arbeta. Risken tror jag är att uppmaningarna rinner ut i sanden och vi är tillbaka på ruta 1...

Lyckas vi reducera antalet organisationer borde vi få ner den interna byråkratin och frigöra krafter för det vi egentligen vill, att föra esperanto ett steg framåt i Sverige.

Svenska Esperanto-förbundet är ett jättebra namn. "Svenska" eftersom det finns i Sverige, "Esperanto" eftersom det är det vi sysslar med och "förbundet" för att det är en sammanslutning. Ändå föreslår jag ett namnbyte. Tänk efter, hur låter det i öronen på yngre människor? Jag tycker inte det låter särskilt attraktivt. Det finns lite organisationer, som jag tycker har hyfsat bra namn (och inte bara en innehållsförteckning som vi!), typ "Jordens vänner", "Green-peace". Det borde finnas något som låter intressantare. Ett namnbyte tror jag också är nödvändigt om esperantisterna skall känna att vi skapat något nytt. Ett antal organisationer borde kunna bli en ny organisation och inte bara gå in i en befintlig.

Sten Svenonius
6 years ago.
Ulla Luin
Ulla Luin
Siv petis ke Sten enmetu sian tekston kiel dokumenton de tiu ĉi grupo. Mi provis fari tiel pri miaj komentoj, kiuj estas pli longaj ol tio kion mi ĵus skribis, sed bezonas instrukcion kiel fari! / Ulla L
6 years ago.
Ulla Luin
Ulla Luin
Saluton denove, mi metis mian komenton en pdf-formato je la adreso http://www.ipernity.com/doc/162806, kaj de tie vi povas elŝuti ĝin al via propra komputilo por legi, se mi ĝuste komprenas la sistemon. / Ulla Luin
6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Jag har passerat medelåldern med god marginal, vilket inte hindrar mig från att skriva ner några tankar. Det är inte några förslag på organisationsförändringar, bara spridda tankar inför Norrköpingsträffen. Hoppa ner till svenskraderna den som vill. En natt, då det var för varmt att sova ville jag motionera hjärncellerna. Andra löser korsord, jag vill göra något med "rim och reson". Take it or leave it! Prenu au lasu (vad xdet nu kan heta på esperanto)!

Min logas Esperanto
kaj ĝia mondrigard’
sed kie ĝi troviĝas
la tuta hombrigad’
kun emo por legado
kaj sperto pri skribado
kaj ofta babilado
en skajpo kaj en ver’

Var finns ni, alla esperantoanvändare? SEF, klubbarna, Face-book och Ipernityanvändare bör hjälpas åt att skapa kontakter mellan esperantister som bor inom samma område eller som har liknande intressen. Ex. en ung stockholmare spelar gitarr och vill gärna få kontakt med andra musiker för att bilda en esperantogrupp.

Jan Björklund, vi forgesis
proponi al lernej’
la lingvon kiu ĉesis
torturi al pere’
lernanton sen la emo
fiksiĝi je la temo
de gramatika premo
sed esti metiist’

Sätt i system att regelbundet skriva till politiker. Ge gärna exempel på lyckade esperantoprojekt i skolor runt om i världen. Något för SEJU /TEJU ?
Esperanto som tillval också på yrkesinriktade linjer med målet att skapa kontakter med yrkesfolk i andra länder. Utbildningen avslutas med en ”esperantoresa”

Se la lernejo fuŝas
je lingvolernosci’
ni al medio puŝas
ekzemple televid’
Do verku teatraĵojn
kun esperantajn aĵojn
kaj prenu unu paŝon
kaj poste ankaŭ pli.

Ordna skrivarkurser på svenska med esperantoteman.

Kaj verku nun pop-kanton
por sveda televid´’
tutcerte la elsendon
por esp’o estos fid’
Per Gessle povas kanti
kaj esti la peranto
de nova esperanto
al ĉiu adorant´

Kontakta Per Gessle och erbjud honom ett antal esperantosånger att välja på. Ge honom en minikurs i esperantouttal. 16 % har röstat för att han ska sjunga på esperanto. http://www.spraktidningen.se



Kuraĝaj Don Ki Ĵotoj
troviĝas en Vermland’
jen unu el la motoj:
”Ni faru Samarkand’
el Esperanto-Gården
ni logu homojn norden
al universitato
kun esperanta tem’! ”

För 2011 planeras ett esperantouniversitet på Esperantogården. Hela esperanto-Sverige bör stödja projektet

Mi sentas min tutsola
kun mia lingvosci’
kun lernolibroj por la
lernantoj, eble vi
sur vin nun taskon prenu
kaj al vi tuje venu
tre ĉarmaj gejunuloj
ŝatantaj lerni pli.

Traditionella esperantokurser fungerar väl fortfarande, men nya lärare behövs. Stöd ILEI-se med idéer!

Por esti polulara
la lingvo esperant’
ispiron nun elstara
el iu eksterland’
tutcerte ni bezonas
kontaktoj ĉiam bonas
kun fremdaj vizitantoj
kun esperantosci’

Inbjud unga utländska esperantister! SEF samordnar klubbarnas åtagande för gästerna. Ordna skolbesök!

EAF-agadas
prospera por Finnland’
imiton do faradas
en nia propra land’
Ni uzu Iperniton
kaj formu tuj la riton
rezigni la eviton
esprimi klare sin.

Vi behöver ett forum, där idéer samlas och kommenteras. SEF/SEJU-utskicken måste man ju själv samla. Ipernity gör jobbet enklare! Sveda Esperanto Sverige är en användbar gruppsajt!

Fortsätt och gör listan längre - och påpeka ev. fel!
önskar
Siv
6 years ago.
M. Strid #ЄЭ# has replied to Siv Burell
Bravo Siv! Bone inspiran tekston vi faris. Kaj dankon pro via apogo al SUN 2011 (http://www.ipernity.com/blog/103276/266599).
6 years ago. Edited 6 years ago.
GiTa
GiTa
Bravo, Siv! Naturligtvis är även den som passerat medelåldern välkommen. Men synpunkter från yngre personer saknas. Och det är ju för de unga esperantos framtid i Sverige borde vara viktigast.
6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Tack Gita!
Nu får vi hoppas att fler tar sig in i gruppen och delar med sig av sina synpunkter!
6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
Hej alla intresserade av esperantos framtid i Sverige!
För er som ev inte tagit del av tankarna om det framtida arbetet klistrar jag in texten nedan. (Har inte lyckats komma underfund med hur man lägger till bilagor här.)
Mvh Sten


Tankar om det framtida arbetet för esperanto i Sverige.

Nedanstående funderingar är att betrakta som ett utkast till förändring av arbetet för esperanto i Sverige. Det behöver nagelfaras och utvecklas.

Jag tror det är absolut nödvändigt att förändra det organiserade arbetet för esperanto. Vi lever i en annan värld än för några årtionden sedan. Den tekniska utvecklingen, människornas förändrade livsstil, det faktum att antalet esperantister minskat i de olika organisationerna.

Konferens om den nya organisationen
Det är oerhört viktigt att konkreta förslag kan presenteras på en ev konferens. Det får inte bli ”en träff” där folk träffar gamla vänner och pratar hit och dit. Det är FÖRÖDANDE för intresset att arbeta för esperanto om resultatet av en sådan konferens, eller ett SEF-årsmöte, inte leder till något som helst resultat. Då är det bättre att inte bjuda in till någon konferens alls. Det måste bli ett resultat.

Esperanto.se
Jag tror vi behöver en enda organisation under vars tak alla aktiviteter pågår. Det kräver en organisation, som är så ”urvattnad” så att ingen enda person kan hitta något skäl att inte bli medlem! Genom att skapa effektiva kontaktnät mellan de aktiva får organisationen ökad slagkraft, t ex genom att deltaga i debatter i tidningar och massmedia, närhelst dessa dyker upp på olika platser i landet.

SEF är den största organisationen, och det är här man får börja. För det första namnet, Svenska Esperantoförbundet. Hur spännande låter det i ungdomars öron? Jag förordar Franko Luins förslag, ”esperanto.se”, som han nämnde när vi talade om ett namnbyte något år innan han gick bort. Det har fördelen att det fungerar på alla språk, är modernt och därtill är en adress.

Organisatoriskt är Esperanto.se en Landa Asocio de UEA, vilket borde vara acceptabelt för alla esperantister.

De goda krafter som idag arbetar isolerat i de olika organisationerna måste fås att samverka bättre för ökad slagkraft mot omvärlden.

Styrelsen
Esperanto.se skall ha som mål att samla alla esperantister som medlemmar. Det skall finnas en styrelse med tydligt definierade uppgifter. Förutom att representera esperanto mot omvärlden skall uppgifterna vara tämligen byråkratiska. Uppbära medlemsavgifter, sköta medlemsförteckningen, ekonomin, kontakterna med UEA, inbjuda till årskongress.
Ansvaret för esperantos utbredning och popularitet skall ligga på medlemmarna. Det sker genom ”sektioner” inom ramen för Esperanto.se. Så länge styrelsen sköter sina byråkratiska uppgifter skall ingen medlem ha någon anledning att kritisera styrelsen för vad som är gjort eller inte gjort för språkets utbredning.

Sektionerna
Sektionerna blir viktiga. Ansvaret för esperantos utbredning ligger hos medlemmarna. Sektonerna har uppgifter som:
Information
Medlemsvärvning
Kursverksamhet
etc
Här går de olika utomstående organisationerna in. ILEI, Sv Esperantoinstitutet, KELI, SLEA.

Det är bra att olika intresseinriktningar finns inom esperanto.se. Det bör berika organisationen. ”Neutralitet” i förhållande till politik och religion har inte längre någon större betydelse i ett land som Sverige.

Ekonomi
Esperanto.se har en med sektionerna gemensam ekonomi. Dock behåller ILEI m fl sitt kapital under eget konto i den gemensamma bokföringen. Det kan bli oklarheter om var kostnader skall bokföras. Vi måste dock komma ihåg. Esperantos tillväxt är en angelägenhet för oss alla.
Det finns säkert problem att fördela kostnader mellan verksamheterna. De bör dock gå att lösa eftersom vi alla jobbar för en gemensam sak.

Medlemslistan
Medlemslistan är en av styrelsens viktigaste uppgifter. Möjligheter till kontakt mellan alla esperantister måste skapas. Varje medlem anger om den kan tänka sig att vara aktiv och i så fall inom vilken sektion. De flesta lär kvarstå som passiva medlemmar, men vi måste börja någonstans. Genom en intensivare kontakt mellan alla aktiva ökar kunskapen om vad som sker på olika håll och förhoppningsvis också entusiasmen att medverka. Alla bör t ex veta vilka kurser som planeras och alla är ansvariga för att kursdeltagare värvas. Alla medlemmar som önskar får medlemslistan med de aktiva, där kontaktadresser och intresseområden framgår. Sändlistor lägges upp som når samtliga medlemmar, respektiva de olika sektionerna. Tekniska möjligheter som Skype användes.

Medlemstidningen
Även här föreslår jag ett namnbyte. ”La Espero” är ett gulligt namn, men nog är det dags att hitta något som stämmer med vår tid. Ett namn som är begripligt även för utomstående. ”Kontakto” hade varit perfekt men är redan upptaget. Kanske ”Nova tempo”. Plats för fantasi.
Tidningen skall erbjudas som nätversion. Ett nummer årligen skall vara ett info-nummer, möjligt att sända till bibliotek, skolor och användas i info-verksamheten.

Medlemsavgiften
Medlemsavgiften bör vara så låg som möjligt, med en stödkategori, där man får ett vackert brev från ordföranden då och då. Genom att tidningen för de flesta inte längre behöver tryckas och sändas blir kostnaderna lägre. Vi måste komma ihåg att, förutom medlemstidningen, erbjudes i princip medlemmarna bara ”blod, svett och tårar”. Kan de erbjudas något värdefullt, typ tillgång till Pasporta Servo i Sverige vore det jättebra.

Berörs ej
Esperantogården och Eldona Societo är ekonomiska föreningar och berörs inte. Ej heller lokala klubbar och grupper.

Slutord
Ovan nedtecknade tankar är en skiss på något nytt. Styrelserna i de olika organisationerna och intresserade får fundera igenom dem och deras konsekvenser. Utveckla dem och förbättra dem. Det är de människorna som skall genomföra ett konkret förslag till förändringar på en ev konferens om den framtida esperantorörelsen i Sverige.

Malmö 2010-05-30
Sten Svenonius
Malmö Esperantoförening
6 years ago.
Ulla Luin
Ulla Luin
Hej, jag har förstått att det är svårt att öppna det dokument som jag försökte ladda upp för några dagar sedan, med kommentar till Sten Svenonius. Här kommer huvud-delen, utan min bilaga med förslag till stadgeändringar.


Kommentarer till synpunkter om esperanto-verksamhet i Sverige idag
Ulla Luin, 2010-07-25

Sten Svenonius med stöd av Ann-Louise Åkerlund har 2010-05-30 skrivit synpunkter om organisationen för esperanto-verksamheten i Sverige. Av deras förslag ser jag följande fyra punkter som de viktigaste områdena för förändringar:

1. Arbetssättet i esperanto-organisationerna i Sverige:
Fler medlemmar behövs som aktiva, och bättre kommunikation behövs om vad som görs och planeras.

2. Årskongressens innehåll:
Mer av konkret och förberedd diskussion om verksamheter, mindre av tidsåtgång för formalia för den långa raden av organisationer.

3. Medlemsstrukturen i Esperantoförbundet:
Varje medlem bör ha en röst på årsmötet, vilket medför ändringar i arbetssättet i organisationen och i stadgarna.

4. Praktiska synpunkter på administration och löpande verksamhet:
Några andra av Stens och Ann-Louises förslag går att genomföra utan stadgeändring.


Här kommer mina kommentarer till dessa fyra punkterna, och sist en bilaga.


1. Arbetssättet i esperanto-organisationerna i Sverige
- Ja, jag håller med om grundtanken, att vi behöver ta vara på det arbete som görs av medlemmarna i de många organisationerna och klubbarna, se till att fler får möjlighet att vara aktiva, och förbättra kommunikationen internt i organisationerna. Flera av dessa grundtankarna finns också i Lennart Svenssons bulletin från maj 2009.

Sten och Ann-Louise föreslår att det ska inrättas sektioner för områden som information, medlemsvärvning, kursverksamhet. Jag anser att förslaget är bra, men bör hållas utanför stadgarna som informella arbetsgrupper eller projektgrupper, för att inte byråkratisera dem eller vara svepskäl för att låta bli att starta andra arbetsgrupper med liknande frågor.

Sten och Ann-Louise önskar att ansvaret för organisationens utveckling ska ligga på de aktiva medlemmarna, inte på styrelsen. Jag önskar att aktiva medlemmar testar en arbetsgrupp och ser hur man praktiskt kan arbeta:
- vart vill arbetsgruppen komma med sitt arbete,
- finns något konkret mål på inte alltför lång sikt och i så fall en tidplan,
- ska arbetsgruppen träffas fysiskt dvs bo nära varandra eller ta kostnader för att resa,
- ska arbetsgruppen ha kontakt vid bestämda tillfällen eller boka tider efter hand,
- hur fungerar det att lägga upp en sändlista, kan nyare internetfunktioner som youtube eller twitter användas eller är det telefon som gäller,
- behövs budget, hur gör man och var hittar man pengar,
- hur kommunicerar arbetsgruppen med styrelsen och med övriga medlemmar.

Medlemsinitiativ hindrar inte att även styrelsen i Esperantoförbundet kan ha en aktiv roll i att leta upp och inspirera medlemmar till att starta arbetsgrupper.


2. Årskongressens innehåll
- Ja, om jag har förstått Stens och Ann-Louises tankar rätt, så håller jag med om stora delar av grundtankarna, att årskongresser och andra konferenser behöver ägna tid åt diskussion om verksamheter, och dra ner på tid som går åt till formalia. Lennart Svensson har också tagit upp dessa frågorna i sin bulletin maj 2009.

För årskongressen önskar jag mig att en arbetsgrupp förbereder några timmars diskussioner om något av de viktiga ämnen som Sten och Ann-Louise tar upp: intern eller extern kommunikation, medlemsvärvning, olika sätt att undervisa i esperanto. Arbetsgruppen behöver tänka igenom samma praktiska frågor som det som i punkten om arbetssättet ovan.

De många formella årsmötena inom svensk esperantorörelse är svårare att få grepp om. I varje organisation finns ett antal aktiva medlemmar, som bidrar till utvecklingen av esperanto i Sverige. Varje organisation har en kultur, och en sammanslagning kräver samma mödosamma och slitsamma arbete som en företagsfusion. Organisationskulturen innehåller inte bara en inriktning på ett visst ämne, som utbildningsfrågor, ungdomsfrågor, religiösa frågor, politiska frågor, lokal verksamhet i klubb. Varje organisation har egna principer för hur pengarna ska användas, för beslutsfattande, för anslutning till en internationell organisation, för antagning av medlemmar, för medlemsavgifter, medlemstidning, krav på medlemmarnas datamiljö, hänsyn till svenska skatteregler, och för informell kultur vid mötena.

Sten och Ann-Louise föreslår bl.a. en gemensam bokföring för Esperantoförbundet och svenska sektionen av ILEI (lärarförbundet). En sådan sammanslagning kräver en arbetsinsats om medlemsavgifter, medlemsregistrering, administration av utskick till medlemmarna, bokföring, finanskontroll, och ställer krav på kassörerna i de lokala klubbarna att hålla reda på fler avgiftstabeller. Sammanslagningen skulle också ställa krav på Esperantoförbundets bokföring och medlemsregistrering. Även om det löpande arbetet kan lösas med en avlönad kontorist, t ex genom arbetslöshetsstöd, så måste betrodda medlemmar ansvara för arbetet, och kunna rycka in vid behov, eftersom dessa funktionerna är centrala för organisationen.

Möjlighet finns förstås att lägga en del årsmöten på annan tid och plats än årskongressen. De organisationer som har medlemmar spridda över hela landet, vill ofta lägga sina möten i samma månad som Esperantoförbundet, och det är risk att de medlemmarna inte dessutom reser till Esperantoförbundets årskongress, och vi förlorar de personliga kontakterna.

Många av medlemmarna i de olika organisationerna är samtidigt medlemmar i Svenska Esperantoförbundet. Kan någon form av informell arbetsgrupp undersöka om en arbetsgrupp skulle kunna ge stöd så att årsmötena blir bättre förberedda, och så att tiden kan användas till diskussion om verksamheten i stället för diskussion hur pengarna ska förvaltas? På ett professionellt årsmöte kan de formella punkterna bockas av på tio minuter. Detta är en känslig fråga, eftersom stöd från någon som inte är medlem kan uppfattas som otillbörlig inblandning.


3. Medlemsstrukturen i Esperantoförbundet
- Ja, vi kan ändra stadgarna så att varje medlem har rösträtt på årsmötet. Lennart Svensson tog också upp samma fråga i sin bulletin maj 2009.

Diskussioner om rösträtten har förts vid flera tillfällen med olika deltagare. Stens och Ann-Louises förslag har tonat ner de punkter som tidigare setts som ett hot mot klubbarnas existens, och de har avstått från att ta upp omröstningar via elektroniska media.

Nuvarande stadgar är gjorda när det fortfarande fanns ganska många klubbar i landet, och klubbarna såg aktivt till att skicka ombud till årsmötena, så att olika landsdelar var väl företrädda. Underlag för årsmötena behandlades i klubbarnas styrelser, vilket medförde en viss stabilitet i besluten. Rösträtt för alla medlemmar ställer större krav på flera punkter i stadgarna, om inte organistionen ska bli sårbar för kupper.

I bilaga tar jag upp kommentarer om de punkter i stadgarna, som jag anser behöver ändras, om vi ska ha rösträtt för alla medlemmar. Jag beskriver syftet med ändringarna, men har inte färdigformulerade texter. I övrigt anser jag att Stens och Ann-Louises förslag inte kräver stadgeändringar.


4. Praktiska synpunkter på administration och löpande verksamhet
- Ja, flera praktiska förslag går att genomföra utan stadgeändringar, men kanske i en lite annorlunda form än i Stens och Ann-Louises brev.

- Använd internet-adressen esperanto.se i extern information!
För att använda begreppet ”esperanto.se” i extern information behövs inte något namnbyte på Esperantoförbundet. Det är enkelt att skriva internetadressen med större bokstäver, och skriva organisationens formella namn och övriga adressuppgifter längst ner på sidan.

Namnbyte kräver mycket mer tid, pengar och arbete än man tror. Stora företag med gott om pengar använder mycket marknadsföring för att tala om att det nya namnet är samma företag som det gamla. Gamla namn står i böcker, informationsmaterial, tidningsartiklar, kataloger, och ofta behöver man ange både det nya namnet och det gamla namnet i många år.

- Medlemstidningen som informationsnummer
Det är en bra tanke att göra ett nummer av medlemstidningen som informationsnummer årligen eller vartannat år. Är det en fråga för en informell arbetsgrupp, eller är det en fråga för bara redaktören eller för styrelsen att diskutera målgrupper och kostnader?

- Medlemstidningen som elektroniskt dokument
Konkret förslag behöver tas fram, för att göra medlemstidningen tillgänglig elektroniskt, och det behöver testas. Ska det stora dokumentet skickas ut som mejl, eller publiceras, och i så fall med eller utan lösenord? Behörigheter eller mejl-adresser kan vara lätta att lägga upp, men det är ett stort löpande arbete att hålla registret uppdaterat med årliga avgifter eller ändringar.

- Medlemsavgift för elektronisk medlemstidning
Förslaget om annan medlemsavgift för att få tidningen elektroniskt har en baksida, eftersom det innebär dubbla uppsättningar avgifter som klubbkassörerna måste hålla reda på. Stadgarna ger årsmötet möjlighet att besluta om avgifter, och det bör inte vara ett stadgebrott att besluta om samma avgift.

Hälsningar
Ulla Luin, Tyresö
6 years ago.
GiTa
GiTa
Om någon undrar, så har jag tagit bort en kommentar. Den skrevs innan Ullas och Stens inlägg visades på Ipernity. Min kommentar råkade hamna efter dessa, varför den inte längre passade in i sammanhanget.
6 years ago.
M. Strid #ЄЭ#
M. Strid #ЄЭ#
Dankon pro diroj kaj komentoj, mi bezonos relegi kaj pripensi denove. Nur aldonemas kelkajn mallongajn punktojn:

Divido de sveda esperantistaro en plurajn organizojn estas historia afero (SEI kunlaborigas "ruĝan" SLEA'n kun "burĝa" SEF) kiu miaopinie de'tre'longe finludis sian rolon. En moderna tempo, kiam homoj alkutimiĝis paroli kaj diskuti unuj kun aliaj ĉiunrespekte, disinteresiĝo devas solvebli per iaspecaj nefirmaj sekcioj.

Gravega tasko estas profesieca propagando laŭ modernaj metodoj kaj pensmanieroj. Ni (almenaŭ mi) urĝe bezonas sciojn pri tio.

Pri klubo vivo mi apenaŭ havas sperton, sed interna vivo inter espoj en- kaj eksterlande estas grava por logi kaj daŭrigi membrojn. Interreto kaj Skajpo nuntempe helpas nin, ĉu ni sufiĉe lerte uzas ilin?

Organiza vivo koncentriĝu pri tiuj tri kampoj. (Mi pensas ke mia opinio tute kongruas kun jen supraj.):
* Merkatigo, propagando, reklamo, nomu ĝin kiel ajn, sed ni per lertaj kaj profesieskaj metodoj atingu la mensojn kaj animojn de la svedoj.
* Ĝuigi niajn membrojn kaj same nemembrajn espojn, por ke ili amegu esperantumi kaj neniam volu forlasi ĝian vivan ĉiutagon. Por tio ni eluzu kaj malnovajn agadmanierojn kaj novajn teĥnikojn.
* Formala estrado de movado, membraro, anoncilo, jarkunvenoj, elektado ktp. Tio venu iel "laste" kiam ni parolas pri niaj faroj, ne tiel kvazaŭ ĝi malgravus, sed tiel ke la ĝoja kaj interesa fokuso restu je la du unuaj punktoj kaj la tria, formalaĵoj, estu la baza linio sur kiu la domo staras.

Krome, mi havas apartan demandon. Ĝi temas pri havaĵoj:
Ĉu estas saĝe unuigi la ideanajn organizojn kun la ekonomiaj kooperativoj, aŭ ili restu disaj? Oni pesu ŝparon de formala laboro kontraŭ postulo pri ekonomia respondeco pri komuna posedo.
6 years ago. Edited 6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Liksom Martin tycker jag att vi först ska prata igenom verksamheten, utgå från den och sedan organisatoriskt göra allt för att underlätta den. Om varje organisation spaltar upp sin verksamhet i prioriteringsordning kan det bli lättare att se var dubbelarbete görs.

Att ha ÖVERBLICK över gemensamma tillgångar är viktigt.
Vilket material finns? Hur fungerar marknadsföreingen? Hur ser ”vårt ansikte utåt /inåt” ut?
Förslag: En förteckning på gemensamt material görs. Ståvepa, utställningsramar, broschyrer, affischer, Ska finnas på nätet, med bilder där så behövs. (Ungefär som på Blocket) Bokningsbart.
En detalj (kan inte låta bli att gå ner på detaljnivå, då följande är aktuellt inför bokmässan:) I många sammanhang är digitala fotoramar, 10’ eller 15 ’ en bra lösning (Jag tror att den Wim visade på SEF-kongressen var 10’) Kostnad: allt från 800:- till 2000:- . Fördel, man slipper riskera sin egen dator. Folk kommer nära utställaren, lockad av rörliga (inte röriga) bilder, som lika gärna kan vara bara korta texter. Hokan Lundbergs broschyr ”Upptäck esperanto” upplevs helt annorlunda i digital version. Jag har gjort ett hårt bantat förslag, som jag skickade till Hokan igår. Vi får se om han accepterar det. Det handlar ju om upphovsmannarätt. Blir folk intresserade vill de säkert köpa eller få broschyren.

Ansvarig(a) bör finnas för att hålla materialförteckningen aktuell och för att hålla i transportlogistiken.
...................

Martin skriver: Gravega tasko estas profesieca propagando laŭ modernaj metodoj kaj pensmanieroj. Ni (almenaŭ mi) urĝe bezonas sciojn pri tio.

Mitt förslag: använd en del fondmedel till utbildning i marknadsföring av intresserade personer, som sedan delar med sig av sina kunskaper.

Martin skriver: * Merkatigo, propagando, reklamo, nomu ĝin kiel ajn, sed ni per lertaj kaj profesieskaj metodoj atingu la mensojn kaj animojn de la svedoj.

Mitt förslag: Skaffa in ett antal av den här broschyren: ”Entreprenoj, landoj, homoj kaj organizoj negocas, produktas valoraĵojn, gajnas monon”.
...........................
6 years ago.
Tomio Kŭo-No
Tomio Kŭo-No
Interesa kaj grava diskuto!
[Post iom da cerbumado mi skribas esperante por ebliga al nesvedaj esperantistoj konsili nin laŭ iliaj spertoj. mi ne kritikas iu kiu skribas alilingve]

Nu: mi samopinias kun multe el la proponoj de Sten, Ulla, Siv, k t p kaj certe kun la perspktivo de Martin. Laŭ mi esperantoorganizoj havas similajn problemojn kiel multajn tradiciajn organizojn. Mi pensas ke organizo kiu povas adopti subajn pensojn je praktika organizado kaj agado estos pli sukcesa ol lau nunaj manieroj. Mi iomete malcertas pri ekzakte kiel. ... legante ĉi-diskuton mi sentas ke ni eble tro ofte fokusas je "organiza-pespektio" kaj maltro je "movada-perspaktivo". Tia mi tre ŝatas tiun-ĉi initiativon kaj ŝatus kontribui per miaj pensoj:

* Esperanto mem estu nia ĉefa celo. Tial ni neniam kaŝu informon, informilojn, gazetojn k t p pri ĝi malantaŭ kodoj, malretiĝado, k t p. Se iu organizo disfalas, bankrotas k t p pro tiu malfermeco, versajne temas pri ke ĝi ne plu ludas gravan rolon por esperantistoj.

* Membreco baziĝu je volo. Oni ĉiam membriĝu organizn ĉar oni ŝatas gin kaj volas labori/laboreti/subteni/apogi/fieri en ĝi, ne pro kion ofertas la ofganizo. ĉar verdire esperanto-organizoj de hodiaŭ povas oferti ege malmulte. Esperantujo jam ekzistas libere atingebla interrete, kaj provoj teni iom da bonbonoj malfermite en niaj organizoj nur rezultas je malpliintereso je ĝuste tiuj bonbonoj.

* Forlasu membokotizojn. Ilia ĉefa efiko nuntempe estas starigi obsdtaklojn inter ontaj esperantistoj kaj esperanto. Ni bezonas homoj multe pli ol mono. Membroj ankaŭ tiel malmultas ke vere ne tiom gravas ĉu ili pagas 0, 100, aŭ 500 kr. ĉiukaze ne formas solidan ekonomian bazon por komerce reklami esperanton. Monoj ni trovu je fondusoj, volontulaj kontribuoj aŭ simple agadi malelspeze.

* Araĝoj estu malmultekostaj. Ne ĉiuj esperantistoj riĉas. kaj eĉ pli: ne ĉiuj volas elspezi siajn monojn je esperantaĵoj. Klubanoj niaj de HEK purfoje volis viziti SEF - aranĝoj, sed rezignis pri kostoj. Certe pluraj esperantistoj aprezas hotelojn, sed ankaŭ plankojn taŭgas por multaj. Pripensu ke multaj junaj homoj nuntempe ne vojaĝos per aŭto, kaj eble preferas memzorgi. Nia celo kun aranĝoj ne estu monenspezo sed evoluo de esperantio.

* Forlasu naciecajn pensmanierojn. Certe foje necesas rondon de juste svedaj esperantistoj, sed preskaŭ ĉiam esperanto montras siajn advantaĝojn (kaj pli amuzas) en internacia medio. Do al kio ajn aranĝo ni ĉiam invitu senlime. Kredeble pli da svedoj ol novkaledonianoj venos, sed se iam iu el Malprosimio venos kreiĝos pliinteresa etoso. Pli verŝajne venos kelkaj danoj kaj gemanoj. Ankaŭ tiam pliriĉiĝos la aranĝon.

* Forlasu malvarmmilitan koncepton pri kio estas neŭtraleco. Esperanto estas paca, liberiĝa, kontraŭfermeca, kontaraŭajn-prema lingvo, kaj en tiusenso tre radikala en hodiaŭa mondo. Laŭ mi multepli allogas el tiu perspektivo.

amike Tomio
hejmeniranta de ungara esperantotendumado MELA
6 years ago.
GiTa has replied to Tomio Kŭo-No
Tomio, tack för ditt bidrag. Det är jättebra, att du talar om hur du tänker. Hoppas fler personer under 40 år deltar. Frågan gäller ju i första hand er!
En del av det du skriver förstår jag inte.

Jag håller med om att vi behöver "homoj multe pli ol mono".
Men en årsavgift på 200 kronor till SEF borde nog inte avskräcka den fattigaste student.
Vem skulle ge bidag till esperantister, om de själva inte är beredda att betala?
För att få bidrag från fonder finns vissa bestämda krav.

Inte tror jag heller att det finns så mycket pengar inom rörelsen.
Men tyvärr behövs pengar till vissa nödvändiga saker.

Jag håller med om att det viktigaste och det som förenar oss är esperanto.
Men jag förstår inte, vad du menar med "Nia celo kun aranĝoj ne estu monenspezo sed evoluo de esperanto." Enligt vad jag vet samlas inga pengar från kongresserna på hög utan går till t.ex. föreläsares resor, deras uppehälle och en blygsam summa som ersättning för deras medverkan. Har jag fel, så rätta mig!

Vad menas med "Forlasu malvarmmilitan koncepton pri kio estas neŭtraleco. Esperanto estas paca...."?

Amike
Birgitta
6 years ago.
Tomio Kŭo-No
Tomio Kŭo-No
Aĥ mi forgesis:
Mi klopodos partopreni la konferencon la 9-10an esperebe kun iu(j) alia(j) hernusandano(j).
Mi ŝatus scii ĉu iu samideano loĝante proksime pretus gastigi m(n)in
aŭ ĉu jam plenas sofoj kaj mi serĉu pere de aliaj retoj?

Amike Tomio
6 years ago.
GiTa
GiTa
Jag hittade nyss en blogg via Facebook. Den kan kanske vara intressant i denna diskussion:

http://www.transparent.com/esperanto/esperanto-kaj-la-interreto-esperanto-and-the-internet

Amike
Birgitta
6 years ago.
KaGu:-}
KaGu:-}
Det kanske är dags att starta ett "Språkparti" vid sidan av alla andra partier med specialintressen.

Med en dylik organisation skulle man inte kunna vägra besök i skolor för att informera om "partiets" målsättning: Att alla, i första hand, skall ha tillgång till sitt eget modersmål och Esperanto. Att Esperanto fungerar utmärkt då "språkkostymen" inte passar vid vissa tillfällen. Att Esperanto är ett pedagogiskt hjälpmedel som man bör använda inom skolan i Sverige.

Hur låter "Svenska Esperanto Partiet" ?

SEP förklarar i 7 punkter sitt partipogram.

1. SEP vill att alla människor, i första hand, har rätt till sitt modersmål och Esperanto för internationella kontakter.
2. SEP vill att alla människor skall ha rätten att lära sig vilket språk som helst KOSTNADSFRITT.
3. SEP vill verka för en rättvis världsordning
4. SEP vill motverka språksnobbism.
5, SEP vill verka för solidaritet.
6. SEP vill verka för respekt för åsiktsfrihet.
7. SEP vill stödja FN:s barnkonvention

Kelkfoje ege stultaj ideoj gvidas al sukceso. :-)

KaGu:-}
6 years ago. Edited 6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Innan någon kommer och säger att det inte går, säger jag att idén verkar mycket tilltalande.
6 years ago.
KaGu:-}
KaGu:-}
Det går säkert att starta ett parti och det är nog lite pengar i det också. Får man tillräckligt många "medlemmar" får man nog lite ekonomiskt stöd. Jag har intrycket att flera av de sk. enfrågepartierna kommer till just därför att det är ett "geschvint" sätt att skapa en ekonomisk grund för verksamheten. Jag är helt okunning i dessa frågor.

Om någon skulle vilja fullfölja: Lycka till.
6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Varken i DropBox eller här tycks det komma några nya inlägg. Någon berättade att Gunnar Gällmo skickat synpunkter. Hittar dem inte, men de kanske finns i hans blogg ?
6 years ago.
M. Strid #ЄЭ# has replied to Siv Burell
Kio estas Dropboks?
6 years ago.
GiTa has replied to M. Strid #ЄЭ#
Kaisa har föreslagit, att vi ska ladda ned "Drop-box". Så där ligger en del åsikter från esperantister. Jag förstår inte, varför allt inte kan finnas på Ipernity. Här kan man ju direkt skriva sina synpunkter på inläggen.
Men fråga Kaisa, eftersom det är hon, som sköter om drop-box.
Hälsningar
Birgitta
6 years ago.
GiTa
GiTa
Det finns några rader från "Gunnar" i DropBox, men jag tror det är skrivet av Gunnar O. För övrigt tycker jag, att det är trist, att det kommer så få kommentarer. Betyder det, att man vill skrota verksamheten i Sverige, eller vill man ta bort SEF eller struntar man i hur det går?
6 years ago.
Tomio Kŭo-No
Tomio Kŭo-No
Hej! ska försöka förklara kort för GITa och andra vad jag menar:

"Jag håller med om att vi behöver "homoj multe pli ol mono".
Men en årsavgift på 200 kronor till SEF borde nog inte avskräcka den fattigaste student."

Njae, jag toro nog det. speciellt för dem som ännu inte är esperantister kan 200 kr vara en barriär som får en att välja något annat. speciellt dumt tror jag det är att vilkora information sm vi villa tt folk ska ha med en avgift. ex tllång till va som händer i esperantovärlden informationsbulletiner o dyl.

"Vem skulle ge bidag till esperantister, om de själva inte är beredda att betala?"

För esperantos framtid är en klubb med 10 medlemmar och o kr i kassan bättre än en klubb med 2 medlemmar och 10 000 i kassan.

"Men tyvärr behövs pengar till vissa nödvändiga saker."
säkert, men färre saker än många tror.

"Jag håller med om att det viktigaste och det som förenar oss är esperanto.
Men jag förstår inte, vad du menar med "Nia celo kun aranĝoj ne estu monenspezo sed evoluo de espaeranto." Enligt vad jag vet samlas inga pengar från kongresserna på hög utan går till t.ex. föreläsares resor, deras uppehälle och en blygsam summa som ersättning för deras medverkan. Har jag fel, så rätta mig!"

hur ekonomin kring arrangemang ska organizeras kräveer nog en större diskussion. är det någon som förstår hur jag menar?

"Vad menas med "Forlasu malvarmmilitan koncepton pri kio estas neŭtraleco. Esperanto estas paca...."?"

uppenbarligen förklarade jag inte tydligt nog. bland esperantister vars världsbild färgats av kalla kriget har jag ofta sett hur esperato framställs som ett neutralt språk i meningen " varken det eller det". jag tror esperantos styrka är vad det är, inte vad det inte är. och idag står esperatos väsen och ideal i kontrast till nuvarande världsordning. jag tycker att vi bör tala om det om vi vill ha fler aktiva än de som lär sej språk (t ex speranto) av rent språkintresse.


Amike Tomio
6 years ago.
GiTa has replied to Tomio Kŭo-No
Tomio, tack för ditt försök att klargöra dina åsikter. Tyvärr förstår jag ändå inte, vad du syftar på. Jag har aldrig hört talas om att andra än esperantister betalar till SEF. Som ny beställde jag ett bokpaket från SEF och blev medlem.
Villkora information?? Det finns väl ingen information, som kostar något?! Jag hittade information på nätet om Esperanto och blev nyfiken. De reklamfoldrar, som ev. delas ut vid t.ex. bokmässor är också gratis.
I den klubb, som jag är medlem i, betalar vi vårt eget kaffe med dopp för att kunna betala hyran av lokalen.
Avgiften till SEF tror jag går bl.a. till omkostnader för La Espero. Om denna tidning någon gång delas ut till icke-esperantister är den naturligtvis gratis för dem.
Det du skriver om "kalla kriget" är jag för okunnig för att förstå.
6 years ago.
KaGu:-} has replied to Tomio Kŭo-No
Tomio säger: "Njae, jag toro nog det. speciellt för dem som ännu inte är esperantister kan 200 kr vara en barriär som får en att välja något annat. speciellt dumt tror jag det är att vilkora information sm vi villa tt folk ska ha med en avgift. ex tllång till va som händer i esperantovärlden informationsbulletiner o dyl."

Det här argumentet är svårt att förstå. Jag förstår inte vad du menar med "vilkora information". Den största delen av information om Esperanto är helt gratis och tillgänglig på nätet för den som har intresse att ta del av informationen utan annan kostnad än anslutningen till nätet. Tyvärr har det visat sig att "gratis" ofta är synonymt med "dåligt", d.v.s inget att satsa på.

Om en språkkurs kostar 1000 SEK och man får ett diplom som ger poäng vid högskolestudier så blir det genast mer intressant. Ett sådant diplom kan man sätta på sitt CV.

Att tex. läsa Free Esperanto Course om 10 lektioner a 0 kronor, för att få ett diplom som säger att "NN har tillfredsställande studerat kursens 10 lektionerna" lockar ett fåtal. Nackdelen med FEC är att den är inte översatt till Svenska. Det krävs att man har ganska goda kunskaper i Engelska eller något av de andra språken som kursen finns översatt till, om man vill tillgodogöra sig denna kurs. Normal studietakt anses vara en lektion per vecka. Vad skulle 10 veckor under ledning av lärare vid högskola motsvara i studiepoäng? Det är inte förknippat med några som helst villkor att studera FEC.

Trots att kursen och "korektado" är gratis har bara c:a 10 % av mina elever fullföljt kursen. "Gratisargumentet" är nog ett ganska dåligt argument, egentligen.

Om man nu betalar en medlemsavgift bör väl en sådan medlem ha några fördelar jämfört med den som inget betalar. När det gäller SEF är det väl egentligen bara tidningen "La Espero" som är "bonus". Det kan ju dessutom påpekas att SEF en gång per år ger ut ett "propaganda nummer" där det är mycket svenska i texten och att den tidningen delas ut gratis till dem som vill ta del av informationen.

Det vore väldigt intressant att få höra vad du menar med att "Esperanto är vad det är" Avser du esperantoorganistioner eller språket? Det går inte att sätta likhetstecken mellan språket och organisationerna.
6 years ago. Edited 6 years ago.
Tomio Kŭo-No
Tomio Kŭo-No
KaGu:
känner du till Eŭropa Demoratio Esperanto?
http://www.e-d-e.org
6 years ago.
KaGu:-} has replied to Tomio Kŭo-No
Javisst känner jag till organisationen e-d-e, men den har helt andra målsättningar än att införa Esperanto i Sverige som pedagogiskt hjälpmedel.

Om jag förstått dem rätt menar man att Esperanto skall bli ett ”europeiskt språk” något som jag menar, inte är en bra målsättning. Esperanto bör förbli ett ”internationellt språk” i den meningen att det skall tjäna hela globen och inte bara samling stater som kallar sig EuropaUnionen. Min lilla "ploj" är nog tyvärr helt orealistisk om man tar i beaktande att de flesta ungdomar i Sverige inte är intresserade av föreningsliv över huvud taget. Idag gäller det att "vara sig själv närmast". :-)
6 years ago. Edited 6 years ago.
KaGu:-}
KaGu:-}
Tyskarna verkar ha läst om min idé :-) Den var kanske inte helt utopisk.

Idén med ett svenskt parti som stöder demokrati och dessutom andra väsentliga frågor där solidaritet och jämlikhet socialt är huvudingredienser i det partipolitiska programmet och esperanto hjälpmedlet för att sprida dessa åsikter internationellt tilltalar mig. Är nog för gammal att ta ett sådant initiativ här i Sverige. Förhoppningsvis kommer det att finnas såväl ickeesperantister som esperantister som inser att esperanto är en global angelägenhet och inte enbart europeisk som EDE anser. Läs denna artikel i Libera Folio.

http://www.liberafolio.org/2010/nova-esperantista-prioritatas-la-mondon-antau-europo
6 years ago. Edited 6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
OM NEUTRALITET
Martin Strid skriver:
"Divido de sveda esperantistaro en plurajn organizojn estas historia afero (SEI kunlaborigas "ruĝan" SLEA'n kun "burĝa" SEF) kiu miaopinie de'tre'longe finludis sian rolon. En moderna tempo, kiam homoj alkutimiĝis paroli kaj diskuti unuj kun aliaj ĉiunrespekte, disinteresiĝo devas solvebli per iaspecaj nefirmaj sekcioj."

Jag skulle gärna se en sammanslagning av de ideella e-organisationerna, främst för att öka rörelsens slagkraft på olika sätt. (De ekonomiska föreningarna är inte aktuella för sammanslagning, de är företag). Men vi måste vara försiktiga för det är inte helt okomplicerat. Jag menar att UEA är en för esperanto mycket viktig organisation. Den dag "världen" börjar fundera över den i grunden orimliga internationella kommunikationsordning som idag gäller och börjar intressera sig för ett neutralt språk behöver vi en världsorganisation som kan föra esperantos talan. Självklart skall vi alltså vara fortsatt medlemmar i UEA. För att kunna vara medlemmar i UEA måste vi uppfylla deras krav på att vi är neutrala. Det är en fin princip.
Detta betyder att om vi skall kunna ha religiösa eller politiska e-organisationer i vår gemensamma svenska organisation så måste de respektera neutralitetspolitiken när de är verksamma inom organisationen. De flesta kristna och politiskt engagerade i Sverige är ju numera ganska fridfulla människor och det ankommer på dem att tänka igenom sammanhanget. Är esperanto första prioritet eller jobbar jag för något annat?
Vi måste också tänka framåt. Nya religioner verkar få fast mark i Sverige. Vidare finns det en tendens att det med jämna mellanrum dyker upp rätt besvärliga människor som valsar runt med idéer och som vi måste kunna begränsa med hjälp av begränsande stadgar.
Ursäkta klartexten, men det är väl lika bra att säga vad man tänker?
Sten Svenonius
6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
OM INFORMATIONSVERKSAMHETEN
Martin Strid skriver:
"Gravega tasko estas profesieca propagando laŭ modernaj metodoj kaj pensmanieroj. Ni (almenaŭ mi) urĝe bezonas sciojn pri tio"

En kompetent information är oerhört viktig. Det är inte omöjligt att Esperantos svaga tillväxt i Sverige delvis beror på inkompetent genomförd information genom åren. Klantiga argument presenterade på ålderdomligt material. Men även när vi för ovanlighetens skull får tillträde till tv eller radio eller tidningar är det viktigt att vi gör det allra bästa av situationen. Just de personer som tittar på tv-programmet, eller gör sig besväret att läsa artikeln kanske är lite nyfikna på Esperanto. Får de en töntig bild av vad det hela handlar om blir det 10 gånger svårare att värva dem sedan. "Jaså, är det det esperanto handlar om, ja det är inget för mig". Sedan sluter de ögon och öron nästa gång de bara hör ordet för de vet ju redan vad det handlar om.
Sten Svenonius
6 years ago. Edited 6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
POLITISKT PARTI

KaGu skriver:
"Idén med ett svenskt parti som stöder demokrati och dessutom andra väsentliga frågor där solidaritet och jämlikhet socialt är huvudingredienser i det partipolitiska programmet och esperanto hjälpmedlet för att sprida dessa åsikter internationellt tilltalar mig."

Jag vill inte döma ut möjligheten, och som på påpekats har det bildats i Tyskland och väl även sedan länge i Italien. Min betänklighet är dock följande: demokrati är en rätt viktig sak för människorna. Vi har bara en röst till riksdagen och en lokalt. Lägger vi den på ett litet "Hundägarnas parti" utan reell chans till inflytande, så avstår vi från att rösta på något av de partier som styr landet. Det är ju inte helt bra. Själv har jag i kommande val en klar uppfattning om vem som bör få bilda regering. Skulle jag då lägga min röst på Esperantopartiet, som förutom språket delar alla övriga värderingar med i princip alla andra partier? Hade man fått rösta på flera partier så hade det känts bättre för mig. Men som sagt, man har bara en röst och den bör man lägga där den behövs bäst.
Men idén har sina fördelar. Att delta i samhällsdebatten är precis vad vi måste göra i större utsträckning. En fråga är också om folk är så positiva till enfrågepartiers existensberättigande överhuvud taget.
Sten Svenonius
6 years ago. Edited 6 years ago.
KaGu:-} has replied to Sten Svenonius
Helt rätt Sten!.

Vi har bara en "sketen röst" och den betyder inte mycket enskilt. Det stora problemet är att de etablerade politiska partierna, speciellt socialdemokraterna, under alla år har kommit med förklaringar som man närmast kan tolka som ett aktivt motstånd mot etablering av esperanto som pedagogiskt hjälpmedel. En gång i tiden stöttade arbetarpartierna Esperanto. Idag har man blivit högfärdig och ser bara "engelskan". Man hävdar naturligtvis att man måste vara "realistisk", precis som du själv påpekar.

Det värsta är att denna in ställning ger grogrund för idéer som kommer att "splittra väljarkåren" . SD är ett bra exempel på, att folk som anser att deras åsikter inte blir respekterade i ett eller annat avseende, föredrar att "chansa" genom att ge sin röst till ett parti som de egentligen inte alls sympatiserar med.

Jag förstår inte varför t.ex socialdemokraterna inte kan tänka sig ha med en passus i sitt partiprogram som säger att de stöder införandet av esperanto som pedagogiskt hjälmedel, Nå det är ju socialdemokraternas angelägenhet och inte min.

Tro nu inte att socialdemokraterna är ett undantag. Jag försökte för några år sedan att fråga samtliga partier om inställningen till Esperanto. Fick ett antal mer eller mindre "raka svar" som artigt men bestämt förklarade att - det finns ingen anledning att införa ett språk till -. Ergo: Esperanto göre sig ej besvär i våra partier. Jag kan således konstatera att våra etablerade partier inte har något intresse att stödja Esperanto. Dessutom är det tyvärr väldigt få ungdomar som har "tid" att engagera sig fullt ut när det gäller Esperanto. Även de måste vara ”realistiska”.

Det senaste är att en "ex-esperantist" startat ett främlingsfientligt parti i Tyskland. Naturligtvis kommer denna person att försöka sprida sina åsikter med hjälp av Esperanto om han förstår att det finns folk som sympatiserar med hans åsikter.

Esperantorörelsen i all ära, men det är faktiskt enskilda användare som gör språket attraktivt genom att presentera sina åsikter med hjälp av detta språk. Är man “realist” använder man naturligtvis engelska efter som detta språk har större genomslagskraft än Esperanto (i dagsläget).
6 years ago. Edited 6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
NYTT NAMN PÅ ESPERANTOORGANISATIONEN

Ulla Luin skriver:
" Använd internet-adressen esperanto.se i extern information!
För att använda begreppet ”esperanto.se” i extern information behövs inte något namnbyte på Esperantoförbundet. Det är enkelt att skriva internetadressen med större bokstäver, och skriva organisationens formella namn och övriga adressuppgifter längst ner på sidan.

Namnbyte kräver mycket mer tid, pengar och arbete än man tror. Stora företag med gott om pengar använder mycket marknadsföring för att tala om att det nya namnet är samma företag som det gamla. Gamla namn står i böcker, informationsmaterial, tidningsartiklar, kataloger, och ofta behöver man ange både det nya namnet och det gamla namnet i många år."

Bingo!
Därmed kopierar vi principen för svenska sektionen av ILEI. Det är stökigt att släppa ett namn och som Ulla påpekar finns det med i oändligt många sammanhang och kan skapa förvirring om var SEF tog vägen, nedlagt eller vad. Det jag velat uppnå är ett modernare och "fräckare" namn. Använder vi "esperanto.se" utåt i reklam och olika sammanhang så tycker jag vi löst denna fråga bra.
Sten Svenonius
6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
ADMINISTRATION OCH EKONOMI

Ulla Luin skriver:
"Sten och Ann-Louise föreslår bl.a. en gemensam bokföring för Esperantoförbundet och svenska sektionen av ILEI (lärarförbundet). En sådan sammanslagning kräver en arbetsinsats om medlemsavgifter, medlemsregistrering, administration av utskick till medlemmarna, bokföring, finanskontroll, och ställer krav på kassörerna i de lokala klubbarna att hålla reda på fler avgiftstabeller. Sammanslagningen skulle också ställa krav på Esperantoförbundets bokföring och medlemsregistrering. Även om det löpande arbetet kan lösas med en avlönad kontorist, t ex genom arbetslöshetsstöd, så måste betrodda medlemmar ansvara för arbetet, och kunna rycka in vid behov, eftersom dessa funktionerna är centrala för organisationen."

Ulla är, som alla vet, en strukturerad person, men här håller jag inte med henne! Jag tror totalt sett, att det finns mycket byråkratiskt jobb att spara in. Inte minst efter personliga erfarenheter med att byta firmatecknare och få kontroll över bankkontot i ILEI. Det är en följetong, verkligen. Jag är övertygad om att här finns mycket att effektivisera genom att det ligger i en och samma förvaltning, ävenledes kan vi spara bankkostnader och röran att hålla reda på olika bankkonton. Jag är själv ekonomichef och jobbat med bokföring i 100, förlåt, 37 år, och har rätt bra koll på detta. Det är mycket lättare och snabbare för en kassör att bokföra 320 medlemsavgifter i en bokföring än för 2 olika kassörer att bokföra 300 i en organisation och 20 i en annan. Tänk på uppstartsjobbet och inlärning hur det fungerar. Och att fixa två kassörer. Ulla har rätt i att uppgiften ökar i esperanto.se, men i så fall borde man kunna dela upp det uppdraget, en sköter utbetalningar och kassahållningen, en annan bokföringen. Helst bör vi vara oberoende av stödformer för denna uppgift.
Utskick avs t ex ILEI-sektionen göres ej av den gemensamme kassören, det sköter lämpligen sektionerna, som idag.
Jag tycker inte det behöver vara så komplicerat att betala in de olika avgifter man önskar betala för till ett centralt bankgirokonto. Vi har det så i Malmö. Klubbmedlemskap kostar något, SEF-medlemskap något, bara att slå ihop och betala och ange vad man betalar för. Kassören bokför på olika konton vad inbetalningen avser. Jag ser ingen större ökning av arbetsuppgiften här. Däremot totalt sett stor inbesparing av det tråkiga byråkratiska jobbet när det ligger fördelat på olika organisationer.
Sten Svenonius
6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
AKTIVERA MEDLEMMAR I ESPERANTO.SE

Ulla Luin skriver:
"Sten och Ann-Louise önskar att ansvaret för organisationens utveckling ska ligga på de aktiva medlemmarna, inte på styrelsen. Jag önskar att aktiva medlemmar testar en arbetsgrupp och ser hur man praktiskt kan arbeta:
- vart vill arbetsgruppen komma med sitt arbete,
- finns något konkret mål på inte alltför lång sikt och i så fall en tidplan,
- ska arbetsgruppen träffas fysiskt dvs bo nära varandra eller ta kostnader för att resa,
- ska arbetsgruppen ha kontakt vid bestämda tillfällen eller boka tider efter hand,
- hur fungerar det att lägga upp en sändlista, kan nyare internetfunktioner som youtube eller twitter användas eller är det telefon som gäller,
- behövs budget, hur gör man och var hittar man pengar,
- hur kommunicerar arbetsgruppen med styrelsen och med övriga medlemmar.
Medlemsinitiativ hindrar inte att även styrelsen i Esperantoförbundet kan ha en aktiv roll i att leta upp och inspirera medlemmar till att starta arbetsgrupper."

En gammal romare skrev att "omorganisationer ger visserligen ett sken av framåtanda, men ökar egentligen bara förvirringen." Vi måste vara klara över att bara för att vi ändrar organisationen behöver inte det innebära att medlemmarna ändrar sitt beteende i esperantorörelsen. Förmodligen händer ingenting. Så det är farligt att bara besluta om sektioner utan att det finns en bas för dem. Det bör det dock göra. Tag t ex ILEI, som jobbar med undervisningen av esperanto, uppenbarligen en viktig sak för oss alla. Den finns redan, och bör snarast få sin situation förenklad när del av byråkratin försvunnit efter det att den gått in i esperanto.se, vilket jag hoppas det finns möjlighet för och att dess medlemmar önskar göra.
Det vi organiserar om måste innebära att vi förenklar för dem som vill göra en insats för esperanto. Jag ser massor med opraktiskheter i vår rörelse. Tag bara detta diskussionsforum. Det har startats en "Droppbox" för att alla inte vill vara med i Ipernity. Skall jag nu läsa inlägg även i droppboxen? Skall jag ta del av vad esperantisterna tycker om en omorganisation i två olika forum? För mig är det en självklarhet att alla diskuterar i samma forum. Alltså, vi måste lösa alla rutiner så att de fungerar så praktiskt som möjligt för den enskilde när denne vill göra något för esperanto.
Synd för övrigt att vissa esperantister inte vill vara med i Ipernity. Detta är ju ett forum där man kan få kontakter med esperantister världen runt, något jag tycker är väldigt viktigt inte bara för dem som saknar lokal klubb utan för alla esperantister. Det är ett sätt att hålla kvar folk i rörelsen och göra det intressant genom internationella, mänskliga kontakter. Vore intressant att veta vad man har emot att vara aktiv på Ipernity.
Sten Svenonius
6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Liksom Sten tycker jag att Ipernity är ett alldeles utmärkt forum, som ger impulser från hela världen. Jag var skeptisk i början, men nu ... oj vilka möjligheter som finns! Ett varmt tack till Birgitta Anevik, som lockade in mig!
Varför har finska esperantister lyckats ena sig om EAF-agadas, medan svenskar -
trots flera försök – inte har fastnat för ett gemensamt diskussionsforum. Är vi rädda för att uttrycka åsikter som inte passar in i ”the main stream”? Skogen skulle vara ganska tyst om bara de som sjunger vackrast - eller vågar sjunga - skulle höras. Jag tycker att alltför få esperantister uttrycker sina åsikter. Konflikträdsla eller ointresse? Tekniska problem förknippade med Ipernity borde kunna lösas på klubbnivå. Internet är trots allt billigaste och snabbaste kommunikationsvägen.
6 years ago.
GiTa
GiTa
Jag håller med Siv att det är konstigt, att svenska esperantister inte kan enas om ett diskussionsforum. Nu finns åsikter om "esperantos framtid i Sverige" spridda, några här och några på drop-box.
På Ipernity är det lätt att diskutera, men på drop-box kan man bara läsa inlägg, som antagligen kommit till Kaisa personligen. Jag har frågat några, om de läst i drop-box, men jag får bara svaret:"Vad är det?"
6 years ago.
M. Strid #ЄЭ#
M. Strid #ЄЭ#
Mi petas ke iu ĉi tien metu tiujn mesaĝojn kiujn iu endropboksigas, ĉar mi ne slalomos inter forumoj kaj verŝajne ne unikas per tio.

Sveda espa movado hodiaŭ konsistas el SEF, SEI, SLEA, ILEI-sveda, KELI, Eldona kaj E-G. Miaopinie, tiu bezono de sep estraroj kun jarkunvenoj, revizio ktp estas malbezone granda laborŝarĝo al malkreskanta membrararo. Kaj venis ideo glatigi la agadan platformon, pri kio temas ĉi diskuto.

Mi do provas RESUMI kelkajn konkludojn el ĉi supra diskuto:
El tiuj sep organizoj post reorganizo restos esperanto.se=SEF, SLEA, KELI, Eldona kaj E-G. Situacioj onte de SEI kaj ILEI-sveda ne klariĝis al mi.

Alian konkretan ŝanĝoproponon mi ne povis distili el supra diskuto, sed eble iu povas helpi min.

Sed ĉu 28-procenta malgrandigo de organiza rutinlaboro estos sufiĉa rezulto de jena klopodo? Ne!
Mi volas agendigi jenon:

1. Kiujn organizojn nia movado ne plu bezonas havi en aparte memstaraj asocioj? Konsekvence, kiujn sekciojn have eo.se-sef? (Tiun mallongigon mi ne ŝatas).

2. Kion postulu la rezulta ĉeforganizo de la membroj (kotize k.c.)? Kion de kluboj? Kaj kion ofertu al ili?

3. Kiajn novajn servojn, rutinojn, kutimojn kaj agadojn per interreto enkonduku Esperanto.se?


Pensante ke mi komprenas IDEON DE TOMIO, kiun GiTa ne, mi volas klarigi ĝin laŭ mia interPreto, iom aldonante por adapti al aliaj deziroj ankaŭ:

Ofertoj, prezoj kaj kotizoj je diversaj niaj aranĝoj oni variu. Tiel, ke kelkaj volas dormi en hotelo, aliaj kontentas pri matraco sur planko aŭ eĉ kunportos mem sian matracon. Kelkaj volas manĝi "profesie" kuiritan manĝaĵon ĉe komuna tablo, al alia eble konvenos kunportita sandviĉo aŭ memzorga kuirejo. Por plaĉi al ambaŭ, eble ni eĉ kreu kutimon ke ĉiuj, kun aŭ sen propra manĝaĵo, kun aŭ sen antaŭmenditaj pladoj, tamen manĝu kune ĉe sama tablo en bona etoso?
Vojaĝkostojn ni ne eskapus, ĉar rezulto de petveturado foje ne kongruas kun programaj horaroj. Kaj kostojn de materialoj iu devas pagi, ĉu membroj ĉu fondaĵoj aŭ aliaj.
6 years ago. Edited 6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
VILKA ORGANISATIONER?
Martin Strid skriver:
"Mi do provas RESUMI kelkajn konkludojn el ĉi supra diskuto:
El tiuj sep organizoj post reorganizo restos esperanto.se=SEF, SLEA, KELI, Eldona kaj E-G. Situacioj onte de SEI kaj ILEI-sveda ne klariĝis al mi."

Jag tor det är vanskligt att slå ihop affärsdrivande företag med ideella organisationer. De affärsdrivande lever under sina speciella villkor, är skattepliktiga etc. Den organisation som vi förhoppningsvis förnyar skall som huvudsaklig inriktning ha att föra fram esperanto i Sverige.
Så de organisationer som enligt min uppfattning är aktuella är:
SEF/SEJU. SLEA. KELI, SEI och ILEI-sveda.
Vårt mål är alltså att öka esperantorörelsens slagkraft så mycket som möjligt i Sverige. Det är upp till medlemmarna i respektive organisation att fundera ut hur detta bäst kan ske, och ta ansvaret för sin förändringsbenägenhet och sitt beslut. Vi måste vara ärliga. Det går inte framåt för esperanto i Sverige sedan länge. Vi riskerar på sikt att bli så få att man knappt kan kalla oss "rörelse" längre. Tack och lov för esperanto att det går framåt i Latinamerika, Afrika och Asien. Men vårt ansvar är Sverige och att bidra mest möjligt för esperantos framsteg här. Dagens sätt att organisera oss är inte lyckat men vi har i princip hållit på så här i årtionden. Ju äldre man blir desto svårare att tänka i nya banor. Men är vi inte beredda att ompröva det vi sysslar med idag så blir det heller ingen större förändring efter Norrköpingskonferensen.
Sten Svenoniu
6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
GEMENSAMT FORUM
GiTa skriver:
"På Ipernity är det lätt att diskutera, men på drop-box kan man bara läsa inlägg, som antagligen kommit till Kaisa personligen. Jag har frågat några, om de läst i drop-box, men jag får bara svaret:"Vad är det?""

Det är absolut nödvändigt att vi löser den här typen av frågor. Helt klart behöver vi ETT forum för alla. Slalom får man åka i skidbacken. För mig är det viktigt att varje aktiv kan skriva direkt till forumet. Varför passera en mellanhand? Personligen tycker jag Ipernity fungerar alldeles utmärkt. Enkelt och okomplicerat så att även vi som inte är så tekniska kan nyttja det utan krångel. Man blir bara så trött när man vill bidra med något och de tekniska förutsättningarna inte är med en.
Så jag tycker SEF-styrelsen kan börja utreda frågan så snart ske kan, hur skapar vi ett gemensamt diskussionsforum för de aktiva som arbetar för att föra fram esperanto i Sverige?
Sten Svenonius
6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
MEDLEMSAVGIFT
Jag har haft problem att komma in i "Droppen" men innan jag gav upp det projektet läste jag Håkan Lundbergs inlägg om medlemsavgift i esperantoorganisationer. Han menade att han gärna ställde upp med sin arbetsinsats, men inte med pengar i form av medlemsavgift. Pengarna får man ordna på annat sätt.

Jag har ingen patentlösning på detta. Onekligen finns det folk som bidrar positivt till esperanto på olika sätt. Samtidigt är det en mardröm för mig om esperantoorganisationerna skulle försvinna. UEA har svårt att hålla medlemsantalet uppe, vilket diskuterades med viss oro under kongressen på Kuba. TEJO skall på en tioårsperiod ha halverat sitt medlemsantal. Även de lokala föreningarna minskar i antal. Utan Malmö Esperantoförening, vilket organiserat arbete för esperanto skulle ske i Malmö? Utställningar på staden? Inbjudan till kurser? Program för de aktiva? Jag tror aktivitetsnivån skulle sjunka. Jag tycker det är synd att särskilt de yngre inte vill bidra med en medlemsavgift och lite besök på föreningen. Det här är verkligen en fråga att fundera över. Hur är man medlem utan att betala en medlemsavgift?
Sten Svenonius
6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
TIDNINGEN I ELEKTRONISK FORM

Ulla Luin skriver:
"- Medlemstidningen som elektroniskt dokument
Konkret förslag behöver tas fram, för att göra medlemstidningen tillgänglig elektroniskt, och det behöver testas. Ska det stora dokumentet skickas ut som mejl, eller publiceras, och i så fall med eller utan lösenord? Behörigheter eller mejl-adresser kan vara lätta att lägga upp, men det är ett stort löpande arbete att hålla registret uppdaterat med årliga avgifter eller ändringar.

- Medlemsavgift för elektronisk medlemstidning
Förslaget om annan medlemsavgift för att få tidningen elektroniskt har en baksida, eftersom det innebär dubbla uppsättningar avgifter som klubbkassörerna måste hålla reda på. Stadgarna ger årsmötet möjlighet att besluta om avgifter, och det bör inte vara ett stadgebrott att besluta om samma avgift."

I Öresundsregionen har vi för de olika klubbarna en gemensam tidning, "Ponto". Vi funderade en del på hur man skulle lösa frågan om avgiftsminskning för dem som accepterade tidningen elektroniskt/koder och annat krångel. Till slut hittade vi lösningen. Vi informerade helt enkelt läsarna om att föreningen hade problem med ekonomin, att genom att skicka elektroniskt i s f på papper sparar vi på naturen. att det är fördelaktigare att snabbare få tidningen, kunna se bilderna i färg, kunna förstora upp bilden om man ser dåligt osv och bad dem acceptera tidningen elektroniskt till samma medlemsavgift som med pappersversionen. Svaret blev en ström av anmälningar, mindre kostnader för utskick samt mindre jobb för kopieraren och utskickaren av Ponto. Jag tar för givet att svenska esperantister skulle reagera likadant på ett förslag om La Espero. Det skulle i alla fall jag.
Sten Svenonius
6 years ago.
Ulla Luin
Ulla Luin
Hej Kaisa

När organisationsändringar diskuteras på jobbet, så brukar man försöka låta bli att diskutera personer och i stället prata om funktioner.

Det finns en viktig skillnad mellan ett företag med anställd personal, och en ideell förening där medlemmarna ställer upp oavlönat. I Svenska Esperantoförbundet uppfattar jag det som att styrelsen tar de löpande beslut om policy eller pengar, som behövs i de olika verksamheterna, och det finns inte några chefsnivåer. I ett företag måste en anställd anpassa sig till vad chefen bestämmer, men i en förening sker ideellt arbete på andra villkor.

Jag föreslår att vi försöker hålla en nivå utan personnamn även i diskussionen om hur svensk esperanto-verksamhet ska bedrivas.

Hälsningar, Ulla Luin
6 years ago.
GiTa has replied to Ulla Luin
Jag tycker Kaisa gör ett jättebra jobb genom att informera och komma med idéer. De namn som nämns är ju namn på personer, som nu har dessa uppgifter. Varför skulle det vara fel att tala om det?
Kaisas tankar är värda att tas upp under diskussionerna.
6 years ago.
GiTa
GiTa
Ett tips i sista minuten!
Varför inte försöka arbeta på att få en svensk esperantostad? I Hertzberg (am Hartz) har man lyckats bra med att skapa Tysklands "Esperanto-urbo".
Några krav är, att platsen ligger lätt-tillgängligt, alltså att det finns bra allmänna kommunikationer dit. Dessutom bör det finnas intressanta platser och sevärdheter för turister i närheten.
Jag tror att en Esperantostad skulle märkas mera i lilla Sverige än i Tyskland!

Hälsningar
Birgitta
6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Alla tänker i personer, men få vågar säga det högt. Jag gillar klarspråk.
Utan Kajsas info-utskick skulle jag inte veta så mycket om vad som händer i esperantovärlden.
Birgitta, Lidköping med vikingaskeppet Sigrid Storråda, Läckö slott och Kinnekulle som turistmål skulle faktiskt kunna vara en värdig esperantostad - men hur får vi fler esperantister till stan?
Alla som kandiderar till någon post i Esperanto-Sverige skulle förstås först tjänstgöra en månad var i Lidköping med uppgift att trolla fram unga esperantister där. Lyckas de inte går posten till någon annan. Eller hur???
6 years ago.
GiTa
GiTa
Jättebra förslag, Siv! ;- )
6 years ago.
karmao
karmao
MI pensas ke nur sento de reala bezono uzi Esperanton povas alogi junajn esperantistojn. Tio bezono eble nur realiĝas kiam oni renkontas homojn de aliaj landoj. Sed laŭ mi la unua paŝo estas fakte uzi Esperanton dum ĉiuj Esperanto-renkontiĝoj. Mi bedaŭrinde ne havis eblecon partopreni la "kriz-renkotiĝon" sed aŭdis ke homoj tie ne ŝatis kiam kelkaj volis paroli en Esperanto. Mi tre bedaŭras se estis tiel. Mi konis Esperanto dum kelkaj jaroj sed ne tiom bone parolis kaj ne ekregis la lingvon ĝis mi sentis la bezonon en mia ĉio-taga vivo. La aktiva klubo en Hernusando kaj la oftaj vizitoj de eksterlandanoj vekis tion bezonon.

Mi ne scias multe pri SEF aŭ la aliaj organizoj en Svedujo sed mi scias ke mi ĝis nun ne vere bezonis ilin. Mi ŝatas renkonti esperantistojn de aliaj landoj kaj pro tio mi bezonas paroli Esperanton dum ekz. la klubaj renkontiĝoj por vivteni la lingvon.

Mi, okaze de la "kriz"-diskutoj kaj kiel prezidanto en Hernusanda Esperantista Klubo, planas dokumenti kiel ni pensas en la klubo, kion ni faris kaj kial tio ĝis nun estis tre sukcesa. Mi promesas konigi tion dokumenton kiel eble plej vaste (ekz. ĉi-tie).

Amike
Karmao
6 years ago.
GiTa
GiTa
Dankon karmao pri viaj opinioj. Mi ĵus skribis al Janko, ĉar mi ne legis tion, kion vi skribis ĉi tie.
Viajn planojn dokumenti "kiel ni pensas en la klubo ...." mi ege ŝatas.
Mi legis iom de kio skribis Janko en face-book kaj petis lin klarigi la proponojn de SEJU.

Amike
Birgitta
6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Ankaŭ mi antaŭvidas vian dokumenton, karmao. Mi kunsentas kun vi: kiam oni renkontas personojn, kiuj ne parolas esperanton, kompreneble oni vere bezonas esperanton. Kun nur svedoj ŝajnas strange paroli alian lingvon - se oni ne kunsentas alie.
Sed ĉu vere estas problemo por junuloj, se gravaj decidoj en jarkunvenoj kaj en ”krizdiskutoj” okazas en la sveda lingvo por ke ĉiu nuaco plenvalore efiku? Neniu eksterlandano ja ĉeestis en Norrköping. La ”junuloj” (el kiuj la plejparto fakte ne estis tre junaj) volis respekton por siaj vidpunktoj, sed fakte montris malrespekton al la majoritato, kiam (iu el) ili deklaris: ”Parolu esperanton – aŭ ni foriru!” Diplomatio estas bezonata, se oni volas bonan etoson inter la generacioj. Mi bedaŭras ke vi ne ĉeestis.
6 years ago.
Sten Svenonius
Sten Svenonius
UZO DE LINGVO DUM LA KONFERENCO EN NORRKÖPING

Karmao skribis:
"MI pensas ke nur sento de reala bezono uzi Esperanton povas alogi junajn esperantistojn. Tio bezono eble nur realiĝas kiam oni renkontas homojn de aliaj landoj. Sed laŭ mi la unua paŝo estas fakte uzi Esperanton dum ĉiuj Esperanto-renkontiĝoj. Mi bedaŭrinde ne havis eblecon partopreni la "kriz-renkotiĝon" sed aŭdis ke homoj tie ne ŝatis kiam kelkaj volis paroli en Esperanto. Mi tre bedaŭras se estis tiel."

Mi estis unu kiu partoprenis la konferencon. Laŭ mia kompreno tute ne estis malpermesite paroli esperanton dum la konferenco. Por mi estas stranga ideo ke esperantistoj malpermesus la uzon de esperanto dum konferenco. Ankaŭ la sveda lingvo estis permesita, kompreneble. Kompreneble ĉar estis konferenco por svedoj pri nur svedaj temoj. Ĉu ni esperantistoj malpermesu la uzon de nia gepatra lingvo se neniu eksterlandano partoprenas?
Mi mem parolis, escepte, svede. Dum klubaj kunsidoj en Malmö mi ĉiam parolas esperanton. Kial do mi parolis svede? Tial, ĉar la konferenco estis grava okazo por la sveda movado korekti multajn organizajn malglataĵojn. Sciu, ke en la konferenco partoprenis ano kiu antaŭ 4 monatoj eklernis esperanton en lernu.net. Ĉu vi volus vere elfermi lin el niaj diskutoj?

Alia afero: Mia nomo estas Sten Svenonius. Mi tre ŝatus scii kun kiuj mi diskutas. Mi nenion havas kontraŭ tio ke iu uzas sian kodnomon rilate al la mondo. Sed en ĉi-tiu diskuto mi preferus se oni skribus sian nomon. Ĝuste la komunikado inter la aktivaj esperantistoj estas unu el la gravaj atingoj por kiuj mi argumentadis. Mi deziras ke ĉiu esperantisto havu liston kun nomo, retadreso aŭ telefonnumero kaj intereso en la movado por facila kontakto. Do, ni ne kaŝu nin malantaŭ kodnomoj antaŭ ni esperantistoj, laŭ mia opinio.
Sten Svenonius, prezidanto de Klubo Esperantista de Malmö. Membro de SEF, ILEI-se, dumviva membro de UEA kaj membro de Societo Zamenhof de UEA
6 years ago.
karmao has replied to Sten Svenonius
Saluton Sten!
Tute ne estis mia intenco kaŝi min, karmao estas mia esperantonomo kaj tiom kutima por mi uzi ke mi ne pensis.. (mi ŝatas esti karmao:) Jen, eta prezento: Mi nomiĝas KarinMalin Ekström kaj loĝas en Hernusando kie mi estas aktiva en la klubo HEK. Mi ekkonis Eo 2003 sed ekuzis la lingvon nur antaŭ du jaroj. En mia alia vivo mi inter alie estas la estro en la senrentuma banko JAK.

Amike
karmao
6 years ago.
Janko Luin
Janko Luin
Sten,

Ĉu vi eĉ estis en la sama ejo kiel mi? Tuj kiam mi malfermis mian buŝon, mi rimarkis ke mi rompis silentan malpermeson pri kiu mi ne sciis.

Sed, teknike, vi ja pravas ke oni ja decidis toleri ke ni uzu esperanton. Kvereleme kaj plendeme, apenaŭ toleri. Ĉar ni ja persistis.

Estas granda diferenco inter "ne malpermesi" kaj "akcepti".
6 years ago.
Sten Svenonius has replied to Janko Luin
Janko,

Sincere dirite, eble mi ne estis. Dum iom da tempo mi faris promenon en la urbo kun Nora, mia filino kiun mi ne renkontis dum kelka tempo. Verŝajne mi maltrafis ion.
Kiel ajn. Laŭ mi estas same erare malpermesi la svedan kiel esperanton en tia kunveno. Persone mi ĉi-foje elektis paroli svede, normale mi certe parolus esperanton inter esperantistoj. Mi elektis la svedan por doni maksimuman eblecon al ĉiuj esprimi sin, ankaŭ la lingve malpli spertajn. Se mi elektus esperanton mi konscius ke kelkaj partoprenantoj ne havus egalajn eblecojn esprimi sin. Kaj tion mi bedaŭrus en ĉi tiu grava konferenco en kiu ni eble povus solvi kelkajn evidentajn problemojn.

Sten Svenonius
6 years ago.
KaGu:-}
KaGu:-}
Carmao skribas: "MI pensas ke nur sento de reala bezono uzi Esperanton povas alogi junajn esperantistojn."

Eble ni parolas pri du aferoj.

Uzado de Esperanto : Internaciaj kontaktoj per Esperanto certe estas ege gravaj por tiuj kiuj volas evoluigi sian lingvokapablo rilate al Esperanto. Je tiaj kontaktoj estas memklare, ke oni uzas Esperanton.

kaj

Inormado pri Esperanto: Laŭ mi tia informado devas okazi per la sveda lingvo. Al mi ŝajnas, ke la membroj en la grupo de Härnösand jam estas spertaj Esperantistoj, kiuj ne bezonas informon pri Esperanto sed kiel eble plej vigla praktikado de Esperanto.

Tamen tiu, kiu neniam aŭdis pri Esperanto, kondiĉe, ke temas pri svedlingva persono, tiu certe aprecos, se la informo estas svedlingva.

Bedaŭrinde mi devas konstati, ke estas ege malfacile interesigi svedajn gejunulojn pri utileco de la lingvo Esperanto se oni devas fari tiun informadon per Esperanto (rekta-metode)

Do miaj propraj spertoj. ne donas al mi kaŭzon senti optimismon kiam temas pri disvastigo de Esperanto en Svedio. Sen novaj prozelitoj estos malfacile "vivteni la lingvan flamon".

Mi konstatas, kun bedaŭro, ke la klubo en Skövde probable malaperos post du jaroj, se la klubo ne akiros novajn membrojn. Laŭ mia kompreno, tio estis la temo pri la "kriza" kunveno en Norrköping, sed tiam rilate al SEF.

Por mi, kiel membro de kluba estraro en Skövde, tio estas la ĉefa problemo, ĉar sen membroj en lokaj kluboj SEF probable mortos, ĉar SEF ne havas sufiĉe da personoj por aranĝi lokajn informkampanjojn, krom en Stockholmo, Göteborg kaj Malmö. Bedaŭrinde tiuj aranĝoj estas malmulte atentigitaj en la svedaj gazetoj aŭ Televido, kaj precipe en la lokaj gazetoj ĉirkaŭ Skövde.

La membroj de Skövde Esperantoklubb, je sia unua kunveno ĉi aŭtune, konstatis, ke la klubejo estas tiom grava, ke oni decidis aĉeti iom da novaj mebloj kaj rearanĝi la klubejon. Espereble ni povas igi la ejon pli alloga ol nun. Se ĉio funkcias laŭ la planoj la klubo havos propran lecionejon por 6 - 9 lernantoj kun projektilo por montri bildojn de komputila ekrano aŭ infomfilmoj.

Tiuj elspezoj ne etus eblaj, se la klubo ne ricevis iom da ekonomia apogo de la klubkotizoj kaj aliaj rimedoj.
6 years ago.
karmao has replied to KaGu:-}
Sen tro rapide konkludi kio bone funkciis por ni (nia renk. en HEK por diskuti tion okazos dimanĉe) mi havas senton ke la absolute plej grava kialo por la vivanta klubo en hernusando estas nia ĉiojara internacia renkontiĝo Oranĝa Renkontiĝo. Ĵus nun ni gvidas 2(!) kursojn por komencantoj samtempe. Kelkaj el ili ĉeestis Oron kaj vidis/sentis/spertis la utilon de la lingvo. Io ajn informado neniam povas same bone montri tion.
6 years ago.
KaGu:-} has replied to karmao
Jes, internaciaj aranĝoj certe estas efikaj por igi la agadon pri Esperanto interesveka. Tamen, antaŭ ol oni povas aranĝi internacian renkontiĝon, oni devas disponi je kelkaj homoj, kiuj regas la lingvon je sufiĉe alta nivelo. Bedaŭrinde ne troviĝas tiaj en Skövde, Skara, Lidköping, Falköping kun aĝo, kiu estas proksimume 25 – 30 jaroj.

Do ni bedaŭrinde devas komenci per oferto pri "teda" kurso, en kiu oni komence devas uzi la svedan lingvon por klarigi, kio estas Esperanto.

Mi jam diris, ke mia espero pri sukceso estas tre malgranda. Fakte mi fataliste kalkulas pri tuta fiasko, kaj nur povas esperi, ke mi ne pravas.

Ĉiukaze, spite al ĉiuj aŭguroj pri malsukceso, ni komenciĝos per tri informaj vesperoj, ekde la mezo de novembro 2010.
6 years ago.
Carl Mäsak
Carl Mäsak
La demando pri laborlingvo estas samtempe tre kerna en la diskuto, kaj simptomo de pli baza filozofia diferenco.

Por la junuloj ĉirkaŭ SEJU kaj HEK, paroli Esperanton estas la kialo por renkontiĝi. La problemo (ĉi tie ofte indikata) pri novula kompreno ŝajne ne okazas ĉe ni — ĉiuj estas novuloj sur lerna pado. La lingvo fariĝas la gluo, la liga forto kiu indigas kunvenon.

SEF-anoj argumentas ke la Norrköping-kunsido estis escepto, ĉar ĉi-foje temis pri administrativaj aferoj, ne pri "kutima" renkontiĝo. Ŝajne tiu ideo neniam frapis la junulojn, kiuj kondukis sian preparan diskutadon en Esperanto, malgraŭ ties administrativa naturo. Hm...

Mi spertis sufiĉe da interago inter la "juna" kaj "maljuna" Esperanto-Svedio por scii, ke ie inter la nuna konflikto kaj miskomprenoj ankaŭ troveblas kapablo por bona kunlaboro kaj interkompreniĝo. Kompreni la alian flankon en debato tamen postulas multe pli da energio kaj pensado, ol fosi propran tranĉeon kaj akuzi.
6 years ago.
Sten Svenonius has replied to Carl Mäsak
Mi volas aldoni ke mi tre ĝojas ke ekzistas "ĝisosta" sveda junularo por kiu la uzo de esperanto estas ege grava. Zamenhof skribis ke li preferas malgrandan grupon kiu vere parolas la lingvon ol grandan grupon kun malpli da lingva kvalito.

Sed, ĉu vere devas esti problemo la uzo de lingvoj inter ni esperantistoj? Kun internacia partoprenantaro taŭgas evidente nur esperanto. Kun nur sveda partoprenantaro ekestas du eblecoj, la sveda kaj esperanto. Por mi tute ne estas problemo se ambaŭ lingvoj estas en uzo samtempe.

Iam mi mem estis tre entuziasma komencanto. Mi sidis inter bonege parolantaj junuloj, tute ekster ilia rondo ĉar mia lingvokono ankoraŭ ne estis alta. La travivaĵo estis tiel malagrabla por mi ke mi post jardekoj ne forgesis pri ĝi. Mi volas ke ĉiuj bonaj fortoj havu eblecon kunlabori kaj ke la lingvo ne estu barilo sed ponto, laŭ la deziro de ĝia kreinto.
6 years ago.
GiTa has replied to Sten Svenonius
Dankon, Sten! Vi trafis la kernon de la afero. Mi tute komprenas vian senton en la grupo kune kun "bonege parolantaj esperantistoj". Mi memoras la unuan fojon, kiam mi renkontiĝis kun esperantistoj. Ĉiuj parolis la LINGVON kaj mi kredis, ke mi estas en ia sekta grupo. Mi komprenis pri kio ili parolis kaj aŭdis pri interesa vojaĝo, kiun viro faris. Sed nur mi ne povis esprimi min en esperanto. Do, mi sentis min kiel eksterulo. Tial mi decidis neniam plu viziti la klubon.
Grave estas, ke novuloj sentas sin bonvenaj malgraŭ pli malalta kono de la lingvo.
/Tamen mia intereso por esperanto venkis, kaj post jaro mi aliĝis al la klubo! :-) !!!/
6 years ago.
karmao has replied to Sten Svenonius
Mi spertis la saman kaj mi vere ne volas igi iun senti tiel, en ajna cirkonstanco. Sed estas pli komplika.. Ni devas atente kaj zorgeme elekti lingvon. Mia sperto ankaŭ estas ke kiam io komencas paroli en la sveda estas tre malfacile ne sekvi, speciale estis tiel por mi kiam mi estis komencanto. Do, mi bezonis iom da defio miksita kun varma bonveniga etoso.

Kaj krome, mi opinias ke estas grava paroli Esperanton kiel eble plej multe, por vivteni la lingvon. Ni havas 1 internacian aranĝon jare. Se ni nur parolus Esperanton tiam mi certe ne same bone regus la lingvon.

Do, mia konkludo estas: parolu ni Esperanton kiel eble plej ofte sed atentu pri komencantoj kaj homoj kiuj ne konas la lingvon. Mi tre ŝatas la ideo pri la lingvo kiel ponto!
6 years ago.
GiTa has replied to karmao
Mi havas tute la saman opinion kiel vi, karmao.
6 years ago.
Carl Mäsak
Carl Mäsak
Sten, vi ja pravas. Kaj mi ne trovas ekstremismon inter la junuloj tian ke oni ĉiam nur parolu Esperanton. Ne temas pri tio.

Mia celo estis nur klarigi kial, eĉ en tia diskuto kiel en Norrköping, estis tre nature por la junuloj paroli Esperanton. Ili ĵus venis de (bonEGa) renkontiĝo kie ĉiuj parolis Esperanton. Ili plej verŝajne parolis Esperanton en la aŭto tien.

Ankaŭ mi opinias ke ne devus esti problemo la uzo de lingvoj inter esperantistoj. Mi bedaŭras vidi la gradon laŭ kiuj multaj personoj elektis ofendiĝi je la uzo de Esperanto en Norrköping. Se oni kolektiĝas por diskuti problemojn en la sveda Esperanto-movado, kaj tuj kverelo eruptas pri ies elekto de Esperanto kiel laborlingvo... oni konstatu ke ja ekzistas problemo.
6 years ago.
KaGu:-}
KaGu:-}
Leginte la blogon ĉe http://gufo-x.blogspot.com mi konkludas, ke la SEJU sekcio de SEF ŝajne mortis pro la okazoj en Norköping. Legu mem kaj pripensu la konsekvencojn de la eldiroj.
6 years ago.
Sten Svenonius has replied to KaGu:-}
Tråkigt att läsa. Jag kom till Norrköping för att försöka få rätsida på ett par organisatoriska problem, men det verkar som om vi istället tar ett steg tillbaka.

Svenska esperantorörelsen är en tragikomisk skara som självsäkert hävdar hur världen skall lösa sina språkproblem, men sanningen är nog den att vi ännu inte lärt oss lösa våra egna.

Esperanto skapades som andra språk att användas vid internationella kontakter. Att förbjuda svenskan vid en konferens för enbart svenskspråkiga saknar, enligt min mening, mening. Samtidigt tycker jag det är väldigt konstigt att svenska esperantister kan vara så negativa till att några använder esperanto, om de nu så gärna föredrar det. Här handlar det om att använda sitt sunda förnuft och ta konsekvenserna av det.

I Norrköping var vi kanske ett 30-tal deltagare. Tyvärr hade vi ingen presentation eller deltagarlista så många förblev obekanta för mig. Jag uppskattar att ett par var direkta nybörjare, övriga förstod esperanto hyfsat bra. Väljer jag att tala esperanto får jag vara medveten om att jag når ut till nästan alla, 28 av 30 är hyfsat ok. Dessa få personer kan ju knappt bli alltför chockade om de kommer till en esperantokonferens och några där talar esperanto. Om vi är ärliga mot varandra så var inte de 28 så säkra på esperanto att de kunnat kommunicera lika bra på esperanto som på svenska. Jag tror kanske ett 20-tal hade förmågan att nå ut lika snabbt och nyanserat på esperanto som på svenska. Själv valde jag därför svenska för att få ut maximalt resultat av konferensen.
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to KaGu:-}
Estus interese aŭdi, KaGu:-}, kiel vi el la persona rakonto de unu el la partoprenintoj en Norrköping konkludas ke Seju "ŝajne mortis".
6 years ago.
KaGu:-}
KaGu:-}
Läs bloggen som jag givit adressen till. Jag kanske inte kan så mycket esperanto som Du, som studerat språket på en så hög nivå att du troligen skulle kunna doktorera, men så vitt jag förstår har du beslutat dig för att lämna SEJU och även SEF

Jen kopio de la blogo:
"En la mardo, reveninte hejmen de eksterlanda vojaĝo, nia estrarano Carl eklegis la protokolon. Tuj post legado, li anoncis sian rezignon de ĉiuj siaj postenoj en la Landa Asocio: kiel estrara reprezentanto de la junulara sekcio, kaj kiel membro de la elektoprepara komisiono. Kiel kialo, li citis la gravajn kulturajn diferencojn.

En la semajno kiu pasis, mi sekve parolis kun personoj kiuj logike povus esti la centro de la sveda esperanto-movado, sed pri kiuj neniu ŝajnas konscii: eksa prezidanto de Tejo, eksa UEA-estrarano kaj aktiva esperanta ĵurnalisto... kiuj ne estas membroj de sia Landa Asocio.

Ankaŭ mi decidis ne plu dediĉi mian tempon kaj energion al tiu asocio. Estas por mi tute klare ke tio estus nur misuzo de mia propra tempo kaj energio: mi preferas labori por esperanto en Svedio, ne labori kontraŭ esperantistoj en Svedio. Do mi nun elektas malmembriĝi de la sveda Landa Asocio kaj ĉesigi mian subtenon de ĝi ".

Jag vill understryka att jag inte var närvarande och därför måste jag lita till vad som skrivs.
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to KaGu:-}
Aĥ, mi suspektis ke ĝuste tiu miskompreno okazis. La teksto ne estis absolute klara je tiu punkto. Mi klarigu.

Mi forlasis mian postenon kiel Seju-reprezentanto en SEF. Mi ankoraŭ membras en Seju, kaj restas aktiva ano de ties estraro. La "kulturaj diferencoj" cititaj estas inter mi persone kaj la etoso/celoj de SEF. Tiu decido prezentis sin tute klare al mi dum mi legis la rakontojn de Robĉjo kaj Janko pri ilia partopreno en Norrköping. Mi ripetu tion: leginte pri kio okazis en Norrköping, mi tute eksiĝis SEF-n..

Ankaŭ Janko decidis forlasi SEF. Ne Seju.

Sed tio ne estas la plej tragika aspekto de ĉio ĉi. Mi havis postenon ankaŭ en la elektoprepara komisiono en SEF por la sekvonta jarkunsido. La implica celo de tio estis, kompreneble, ke mi helpu elekti kelkajn junulojn al la SEF-estraro. Sufiĉa defio, mi dirus, trovi tiajn. Sed nun, post Norrköping, tia tasko estus ne nur defia sed -- por uzi nuntempe popularan vorton -- "absurda". Do mi rezignis ankaŭ de tiu rolo. Mi tre bedaŭras ke devis evolui aferoj tiel. SEF bezonas novan sangon, kaj tio estus bona okazo.

Via laŭdo de mia Esperanto-kono flatas min, sinjoro -- sed mi asertu ke mi ne sekvis tiom da gravaj akademiaj kursoj pri la lingvo mem. La plejparton mi lernis eksterlande dum junularaj renkontiĝoj inter bonaj amikoj, kaj en Svedio dum 4 ORo, 2 ARo, kaj eble 30 NR dum la pasintaj jaroj, ankaŭ inter bonaj amikoj, parolante la lingvon, uzante ĝin en ĉiutaga konversacio. Tio estis la vera studado por mi, ne kursoj.
6 years ago.
KaGu:-} has replied to Carl Mäsak
Har snabbläst stadgarna för SEJU.

$ 3. Ställning
SEJU är självständig sektion av SEF och landssektion av TEJO (Jfr TEJO:s stadgar).

Så vitt jag förstår är man medlem i SEF även om man sorterar under en sektion som kallas SEJU.

Min tolkning är att både du och Janko lämnat SEF efter som SEJU är en oskiljbar del av SEF även om denna sektion har fullständig aŭtonmitet.

Eftersom jag uppfattat både diig och Janko som de drivande inom SEJU, torde sektionen efter er avgång behöva omorganiseras, Man kanske till och med skall överväga att avskaffa SEJU och rekommendera dem som inte gillar SEF att de ansluter sig till TEJU, som faktiskt kräver att man är medlem i UEA. SEJU är ju medlem i UEA via SEF. Ert beslut bör logiskt innebära att ni också har lämnat TEJU.

Jag har ingen åsikt om ert beslut att lämna SEF, ett beslut som jag förutsätter har fattas efter moget övervvägande. Jag önskar er lycka till som frilansare i Esperantovärlden.
6 years ago.
GiTa
GiTa
Laŭ mia kompreno SEJU estas parto de SEF. Do, se vi forlasis SEF:on, vi ankaŭ forlasis SEJUn.

Se mi eraras, bonvolu ekspliki la strangan aferon!
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to GiTa
Ekde antaŭ kelkaj jaroj, Seju havas formon de membreco nomata "retmembreco":

[§ 4] 1. SEJU består av SEF-anslutna medlemmar (även kallade vanliga medlemmar) Internetmedlemmar, samt stödmedlemmar.

Tio ebligas al mi, Janko, kaj pluraj aliaj esti membroj en Seju sen esti membroj en SEF.

(Tion dirite, mi fakte ankoraŭ ne eliĝis la organizon SEF mem; mi nur rezignis ĉiujn miajn postenojn en ĝi. Pere de la Uppsala-klubo mi ankoraŭ membras en SEF. Mi pensas ke la plej facila maniero eliri estas simple ne renovigi sian membrecon. Eble ke la Uppsala-klubo permesas sen-SEF-an membrecon; se ne, ili certe permesos al mi esti aktiva sen esti membro.)

KaGu:-}, la juna sekcio de UEA nomiĝas TEJO, kun fina "O", ne "U". (Estas facile konfuzi kiam oni samtempe skribas pri SEJU, kiu jes havas finan "U". Vi skribis ĝuste la unuan fojon, sed poste erare.) Laŭ mia sperto en internaciaj Esperanto-cirkloj, UEA (kaj TEJO) postulas ke oni aparte membriĝu ĉe ili, kaj ne multe atentas pri jama membreco en Seju, SEF aŭ io alia. Sed tio estas nur miasperte kaj laŭmemore; mi nur memoras ke mi iam devis pagi UEA-membrokotizon malgraŭ jam estanta membro en Seju/SEF.
6 years ago. Edited 6 years ago.
KaGu:-} has replied to Carl Mäsak
Bäste Carl

Ber om ursäkt för mitt förskräckliga stavfel. Jag lider tyvärr av vissa brister i min förmåga att skriftligt återge mina tankar. Tack för ditt vänliga påpekande. Nå, ibland förekommer det att man kastar sten i glashus. Så udda kan vara jämnt. :-)

Stagarna för SEJU säger att sektionen är en självständig del av SEF, Den som går ur SEF kan, på grund av portalparagrafen § 3.1 inte heller tillhöra S EJU. Bertäffande §4.1 indikerar den vilka som kan vara medlemmar. Den som inte är medlem i SEF kan inte heller vara medlem i SEJU.

(Har inte kollat vad SEF:s stadgar säger om SEJU. Jag ifrågsätter således om "nätmedlemmar" verkligen skall nämnas i stadgarna för SEJU. Deras association till SEJU bör nämnas i en separat paragraf vilken klargör dessa "medlemmars" förpliktelser gentemot SEJU och därmed SEF)

Tyvärr är jag inte insatt i hur SEJU arbetar, eftersom jag i första hand varit medlem i SEF via Skövde Esperantoklubb, som får sända större delen av klubbavgiften till SEF. SEF har för mig varit en Stockholm-baserad organisation som jag inte haft råd att besöka på grund av bl..a. höga resekostnader. Jag har ännu mindre råd att delta i arrangemang som det i Norrköping. Tyvärr måste jag prioritera mina utgifter.

Så här i efterskott, för sent skall syndaren vakna, inser jag att den info om SEJU som är tillgänglig för övriga SEF- medlemmar är mycket sparsam.

Jag skulle också vilja veta om mångåriga medlemmar i SEJU betalar någon årsavgift till SEF? Medlemsavgiften till SEF är ju ett av de kritiserade kriterierna för medlemskap. Jag har inte hört talas om andra ”gratismedlemmar” än de som automatiskt ansluts till SEF när de köper ett startpaketet.

Jag skulle också vilja ta del av de protokoll som SEJU upprättar vid sina sammanträden. Jag skulle också vilja se en redovisning från SEJU hur anslagen från SEF används ( om SEJU nu får några anslag). Sådan uppgifter har jag hittills bara sett som rubrikuppgift i SEF:s årsberättelse.

Hittills har jag inte haft någon anledning att ifrågasätta SEJU. Tyvärr har den situation som nu uppstått gjort dessa detaljer mer intressanta.

Jag antar att jag som medlem i SEF, via Skövdeklubben, har rätten att ta del av SEJU:s protokoll. Eller är det bara direktmedlemmar i SEF som har denna rätt?

Jag skulle också vilja ta del av information om SEJUs "interna diskussioner"

Frågor: Varför erbjuder sig inte SEJU att försöka hjälpa Skövdeklubben att skaffa nya medlemmar som kan vara medlemmar både i SEJU och Skövdeklubben. Tyvärr får jag intrycket att det inte finns något reellt intresse från dem som är SEJU-medlemmar att agera på den svenska ”marknaden”. Jag vill också veta om Härnösand-grupen är s.k nätmedlemmar.

Jag vill också veta om ”nätmedlemmar” har rösträtt vid SEF:s årsmöten mm.

Min mening: Om SEF skall bestå skall alla, som vill vara medlem, betala en medlemsavgift antingen direkt eller via klubbavgift. Dessutom bör man framhålla att medlemskapet innebär ett åtagande att, efter förmåga, bidra till att sprida information om Esperanto och om SEF.

Egentligen borde man inte behöva erbjuda gratis medlemskap, det är språket Esperanto aldeles för bra för. ( Allt som är gratis brukar betraktas som vädelöst. :-) )
6 years ago. Edited 6 years ago.
Sten Svenonius has replied to KaGu:-}
Jag delar KaGus åsikt att en medlem skall betala en medlemsavgift. Själv tillhör jag 40-talisterna så jag är ju formad i en tid som tydligen skiljer sig från dagens vad gäller medlemsavgiftens vara eller inte vara. Det finns en poäng i att få med så många som möjligt i aktiviteter för esperanto men någonstans bör skillnaden märkas om man betalt sin medlemsavgift eller ej. Vi är alla olika, några jobbar mycket för esperanto och betalar gärna avgiften, andra jobbar lite eller inte alls men betalar, några jobbar mycket och vill inte betala. De senare är naturligtvis också mycket värdefulla för rörelsen. Får vi La Espero elektroniskt borde avgiften kunna sänkas rätt rejält. Frågan är bara om det hjälper eller om det är en principsak att inte behöva betala. Skall vi acceptera en ej betalande kategori får det innebära ej rösträtt, ej tidning, ej adressförteckning etc. Något måste skilja de betalande från de icke betalande. Annars riskerar vi nog hela systemet och de som idag betalar känner att det blir orättvist.
Detta är ett lurigt problem som borde få sin lösning. Det vore bra om de som inte vill betala förklarar sin ståndpunkt. Det arbete de faktiskt utför är ju i vissa fall mångdubbelt värdefullare än medlemsavgiften.
6 years ago. Edited 6 years ago.
KaGu:-} has replied to Sten Svenonius
Eftersom SEF har rätt att dela ut stipendier vore det kanske lämpligt att kräva medlemskap i SEF för att över huvud taget komma i fråga och att stipendiaten ger ett återflöde i form av rapport hur det erhållna stipendiet utnyttjades. Den som inte återkommer med en sådan rapport iom t.ex ett år bör nog få en försynt förfrågan om skälet samt ev. en begäran om återbetalning om det visar sig att man inte använt det givna stipendiet till det det var avsett.

Jag har lagt ner ett mycket stor antal timmar på att försöka informera om Esperanto på min egen informationssida. Den kostar pengar att hålla vid liv. I samband med uppsnyggningen av lokalen i Skövde kör jag och Birgitta till tippen, städar och förbereder lokalen för uppsnyggning. Vi har hittills aldrig begärt kompensation för detta arbete och har dessutom betalt klubbavgiften.

Det borde vara läge för SEF-styrelsen ta bladet från munnen och lämna ett referat av vad som verkligen hände. Hittils har det varit hörsägen för hela slanten.
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to KaGu:-}
Estimata KaGu:-},

Tiom multe vi skribis, ke mi devis fari iom da esploro (kaj levi kelkajn demandojn al la resto de la SEJU-estraro). Mi dankas al vi pro via scivolemo kaj pacienco, sed devas aldoni ke mi preferus malpli longajn mesaĝojn, se aranĝeblas. Alikaze mi pro laboro kaj aliaj respondecoj ne plu havos eblon respondi.

Mi respondos al vi popunkte, ĉar via mesaĝo konsistas el individue respondeblaj punktoj. Mi prenis la liberon kun-aranĝi kelkajn punktojn kiuj havis saman temon.

Stagarna för SEJU säger att sektionen är en självständig del av SEF,

Ekzakte tion ĉi diras la statuto: "SEJU är självständig sektion av SEF och landssektion av TEJO (Jfr TEJO:s stadgar)." SEJU estas propra asocio (kun propra asoci-numero, ktp), kiu havas la ne-plu-precize-difinitan rilaton "sekcio" al ambaŭ SEF kaj TEJO.

Mi serĉis "Svensk Författningssamling" por pli preciza difino de "sekcio", sed ne trovis ion. Mi suspektis ke eble troviĝas ie tre konata difino, kiu klare statas ke eliro el gepatra asocio nepre signifas eliro el ĉiuj ties sekcioj, eĉ se la sekcioj permesas membrecon per aliaj rimedoj. Ne trovis ion. Sed eble vi povus asisti min?

Den som går ur SEF kan, på grund av portalparagrafen § 3.1 inte heller tillhöra SEJU. Bertäffande §4.1 indikerar den vilka som kan vara medlemmar. Den som inte är medlem i SEF kan inte heller vara medlem i SEJU.

Kara, bonvolu relegi §4.1. Ĝi statas klare ke troviĝas tri specoj da membro en SEJU: SEF-ligata membro, retmembro, kaj apoga membro. La resto de §4 klarigas sub kiuj kondiĉoj oni apartenas al ĉiu el tiuj tri specoj. De tio vi vidos, ke via konkludo ne pravas: oni jes povas esti SEJU-membro sen esti SEF-membro, laŭstatute, en ne nur unu sed du manieroj.

(Har inte kollat vad SEF:s stadgar säger om SEJU. Jag ifrågsätter således om "nätmedlemmar" verkligen skall nämnas i stadgarna för SEJU. Deras association till SEJU bör nämnas i en separat paragraf vilken klargör dessa "medlemmars" förpliktelser gentemot SEJU och därmed SEF)

Se vi havas kritikon aŭ konkretan proponon pri la vortumo en la statuto, mi volonte transdonos tion al la resto de la SEJU-estraro. Ni kompreneble volas ke niaj statutoj ne enhavu nul-semantikajn frazojn. Tamen, mi ne opinias ke tio estas la kazo.

Jag skulle också vilja ta del av de protokoll som SEJU upprättar vid sina sammanträden.

Estrarkunsidaj protokoloj? Certe; ili ne estas malpli da sekreto ol la estrarkunsidaj protokoloj de SEF. Ĉu vi preferas mem tralegi ĉiujn (ni kunsidas ĉiun semajnon dum la tuta jaro, kaj havas protokolojn de ĉiu kunsido), aŭ ĉu ni eĉ povas helpi vin trovi iuspecan detalon en ili?

Jag skulle också vilja ta del av information om SEJUs "interna diskussioner"

Tiuj diskutoj okazas ĉe seju-membroj.

Jag skulle också vilja se en redovisning från SEJU hur anslagen från SEF används ( om SEJU nu får några anslag). Sådan uppgifter har jag hittills bara sett som rubrikuppgift i SEF:s årsberättelse.

Bone ke vi menciis la mon-apogon de SEF. Tiun SEJU ne ricevis post ĉirkaŭ 2003. La ĉeso de mono estis kontribua faktoro al la enkonduko de nia nuna retmembra sistemo.

Jag antar att jag som medlem i SEF, via Skövdeklubben, har rätten att ta del av SEJU:s protokoll. Eller är det bara direktmedlemmar i SEF som har denna rätt?

Mi apenaŭ vidas la diferencon. Ĉiuokaze, mi ne vidas utilon bloki vin de iu ajn informo se vi interesiĝas; do konsideru nin 100%-e helpemaj al viaj esploroj.

Frågor: Varför erbjuder sig ingte SEJU att försöka hjälpa Skövdeklubben att skaffa nya medlemmar som kan vara medlemmar både i SEJU och Skövdeklubben.

Pardonu min; kio? Via indigno indikas ke vi jam petis tion ĉi de ni plurfoje. Mi neniam aŭdis pri tio ideo antaŭe. Se mi maltrafis viajn antaŭajn proponojn, bonvolu direkti min.

Mi havis antaŭ semajno la okazon memori sufiĉe sukcesan kunlaboron inter SEJU kaj Skövdeklubben en 2007, kiam ni estis invititaj en foiro ia. Post tio, mi ofte revis pri reveni al Skövde, sed la okazo ne prezentis sin. Sed la estonteco estas plena de eblecoj, kaj almenaŭ mi persone bonvenigus pluajn kunlaborojn.

Tyvärr får jag intrycket att det inte finns något reellt intresse från dem som är SEJU-medlemmar att agera på den svenska ”marknaden”.

Mi bedaŭras ke vi havas tiun impreson, kiu ŝajnas al mi esti ĉefe rezulto de maltroa informo.

Jag vill också veta om Härnösand-grupen är s.k nätmedlemmar.

Kelkaj jes, kelkaj ne. Mi havas plenan atingon al tiu membrodatumbazo, sed en tiu ĉi kazo mi ne estas same ema disdoni informojn, pro Personuppgiftslagen. Mi esperas ke vi komprenas.

Jag vill också veta om ”nätmedlemmar” har rösträtt vid SEF:s årsmöten mm.

Ĉar SEJU-retmembroj tute ne membras en SEF, ili sekve ne havas rajton voĉdoni. Estas tiom simple.

Jag skulle också vilja veta om mångåriga medlemmar i SEJU betalar någon årsavgift till SEF?

La membrokotizo al SEF funkcias por SEJU-anoj same kiel por ĉiuj aliaj personoj: se oni membras en SEF, oni pagu la jarkotizon. Mi, ekzemple, pagis mian jarkotizon al la Uppsala-klubo almenaŭ dum la lastaj tri jaroj. Certe pluraj aliaj SEJU-membroj (pli precize, tiuj SEF-ligataj membroj) pagis jarkotizon al SEF.

Min mening: Om SEF skall bestå skall alla, som vill vara medlem, betala en medlemsavgift antingen direkt eller via klubbavgift. Dessutom bör man framhålla att medlemskapet innebär ett åtagande att, efter förmåga, bidra till att sprida information om Esperanto och om SEF.

Bone tiam, ke vi apartenas al tiu asocio kiu faras ĝuste tion. Kaj bone ankaŭ ke mi, kiu ne nepre samopinias, apartenas al tiu asocio, kiu elektis alian vojon.

Havu bonan tagon.
6 years ago.
KaGu:-} has replied to Carl Mäsak
Tack för ditt uttömmade svar.

Helt rätt personuppgiftslagen skall respekteras. Jag hade faktiskt inte tänkt mig att du skulle lämna ut några personuppgifter här.

Rätt att Du och någon mer hjälpte till i Skövde 2007. Ni gjorde ett bra arbete med hänsyn till omständigheterna. För närvarande har inte Skövdeklubben bett om hjälp från SEF eller SEJU.

Jag är inte medlem av SEF:s styrelse, så mina åsikter, är och förblir privata åsikter. Jag undrar dock varför man i SEFS stadgar nämner att SEJU är en sektion av SEF och särskilt nämner att, den som blir medlem i SEF aŭtomatiskt ansluts till SEJU sektionen om personen i fråga har "rätt" ålder. Att denna person därmed skulle förlora sitt medlemskap i SEF nämns inte. Detta ger mig intrycket att medlemskap i SEJU står och falller på medlemskap i SEF, vilket du tycks ha avsagt dig.

Jag överlåter åt SEF:s styrelse att klara ut vad som verkligen gäller. Jag hoppas att man på något sätt kommer med ett klargörande. Jag har uttömt mina argument.
6 years ago.
Sten Svenonius has replied to Carl Mäsak
Carl Mäsak skribas:
"Bone tiam, ke vi apartenas al tiu asocio kiu faras ĝuste tion. Kaj bone ankaŭ ke mi, kiu ne nepre samopinias, apartenas al tiu asocio, kiu elektis alian vojon."

Saluton Carl!
Cxu mi povus peti vin klarigi kial vi ne deziras kotizon por membri en organizo? Mi sxatus kompreni vian pensmanieron tiurilate. Antauxdankon!
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to Sten Svenonius
Mi povas pentri la bildon, sed ĝi estas sufiĉe komplika ke mi ne sukcesos tute.

• Ĝuste kiel SEF, SEJU perdis membrojn.

• Ni demandis al junuloj kial ili ne membris en SEF, kaj la respondo estis "SEF ne ofertas servojn kiuj interesas nin". Kiun servon ofertas SEF al junulo? Paperan gazeton "La Espero"? Kvankam tre informhava kaj bele farita, ĝi ne estas nepra aĵo por sukcesa juna esperanto-aktivulo. Aliajn servojn...? Memorigu min.

• Ni en SEJU decidis provizii pli "maldikan" membrecon, por tiuj kiuj volas montri sian intereson al SEJU/Esperanto, sed kiuj fajfas pri la servoj kiuj ofertas SEF, kaj ne volas fordoni pli ol cent kronojn ĉiujara kontraŭ (efektive, por ili) nenio.

• (Mi ja konscias ke SEF ja ofertas indajn servojn por kelkaj personoj. Tiuj personoj, miaobserve, ofte apartenas al pli aĝa kaj spertoplena generacio ol mi.)

• Do, se oni volas, oni povas elekti la "dikan", tut-pakaĝan membrecon kaj membri en SEF, kaj pagi membrokotizon. Kaj se oni fajfas pri la gazeto kaj aliaj SEF-proviziataj servoj, oni elektu la senkostan "maldikan" membrecon.

• Estis multe tro malfacile membriĝi laŭ la SEF-a sistemo. Nuntempe en SEJU, membriĝo estas facila, unuminuta proceduro. Estas mirinde povi en foiro aŭ simila medio nur doni paperan aliĝilon al junulo, kaj post minuto oni havas novan membron.

• Ungdomsstyrelsen forpiedbatis nin ĉar ni estis "tro malgrandaj". (Aŭ ne vere; ili petis astronoman jaran monsumon por asocioj kun malpli ol 300 membroj; tioma monsumo bankrotiĝus nin dum nur kelkaj jaroj. Do tio efektive signifis forpiedbaton.) Multe el mia estrara laboro estis pripari SEJU-n al plialtigo de la membrokvanto. Estus agrable atingi 300 pro niaj streboj plifaciligi la membrosistemon. (Ni ja progresis parte laŭ tiu vojo, sed ankoraŭ eĉ ne proksimas al 300.)

Jen la ĉefaj kialoj. Mi esperas ke mi sukcesis pentri la bildon almenaŭ parte.
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to KaGu:-}
Estis Magnus Henoch kiu ankaŭ vizitis Skövde. Li ankoraŭ estas akvtiva membro en SEJU, kaj kasisto en la estraro, kvankam jam forlasinta la landon.
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to KaGu:-}
Att denna person därmed skulle förlora sitt medlemskap i SEF nämns inte.

Tio ne estas menciata ĉar, laŭ mia scio, tiel tute ne estas. Kaj mi ne vere scias kion mi skribis por doni al vi la impreson, ke tiel estas. Kompreneble oni ne membriĝinte en SEJU (tra SEF) perdas sian SEF-membrecon.

La membrosistemo inter SEF kaj SEJU pro la sekcieco de SEJU en SEF, funkcias ĝuste kiel ĝi ĉiam funkciis. Nenio ŝanĝiĝis. La nova afero (de 2006, mi pensas) estas ke oni ankaŭ povas esti retmembro en SEJU sen esti membro de SEF.
6 years ago.
Magnus Henoch has replied to Carl Mäsak
Mi memoras la diskuton laŭ la alia direkto: ni konstatis, ke por ricevi monsubtenon de Ungdomsstyrelsen ni devas havi almenaŭ 300 membrojn. (Oni kalkulas ke la membrorganizoj de US ricevas tioman monsubtenon ke ili per ĝi povas pagi la membrokotizon… Interesa cirkla regulo.) Ni konsideris, ke ajnaj membrokotizoj kiujn ni povus enspezi estus sensignifaj kompare al tia monsubteno, kaj konkludis ke la plej enspezgajna maniero estas nuligi la membrokotizon de SEJU, por havi plej grandan ŝancon atingi 300 membrojn.

Ni ekhavis ideojn de Sverok (Sveriges Roll- och Konfliktspelsförbund), kiu estas la plej granda(?) membrorganizo de US. Laŭdire, oni povas kunigi siajn ludemajn amikojn kaj starigi rondon membrantan en Sverok, kaj tiel ricevi monsubtenon simple pro tio ke oni renkontiĝas kaj ludas rolludojn. Tio ŝajnis al ni ideala maniero organizi esperantan movadon.

Envere ni devus havi iaspecan strategion por ekhavi 300 membrojn, kaj mi devas agnoski ke tio estas manko ĉe SEJU…
6 years ago.
Magnus Henoch has added
Kaj mi ĵus konstatis ke mi miskonfuzas la instancojn… SEJU estas eksmembro de LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer), ne US (kiu estas ŝtata buroo).

Mi nun ne trovas ĉe la retejo de US la subvencion kiu postulas 300 membrojn; ŝajne la plej malalta nivelo nun estas je 1000 membroj. Estas tamen aliaj subvencioj por unuopaj projektoj ktp.
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to Magnus Henoch
Ĉu Sverok estis inspiro jam dekomence? Interese -- mi aŭdis pri ilia sistemo nur jarojn poste... Sed tamen povas pravi, kompreneble. Sverok estis kaj estas imitinda organizo, almenaŭ tiuaspekte.

Pri strategio ekhavi 300 membrojn, almenaŭ mi ludis kun kelkaj ideoj, sed ĝis nun ne vere proponis ion al la SEJU-estraro. Mi suspektas ke mi havas plurjaran perspektivon pri tio: antaŭ kvar jaroj SEJU preskaŭ mortis pro manko da fortoj; hodiaŭ ĝi estas vigla kaj vivanta; eble post kvar jaroj ni havos tiom da energio pulsanta en niaj asociaj venoj por povi agi por havi centojn da membroj. Tio ne signifas ke estas tro malfrue jam pripensi strategion, kompreneble...
6 years ago.
Sten Svenonius has replied to Carl Mäsak
Dankon por via respondo Carl!
Mi konsentas en tio ke SEF eble ne ofertas la valoron de la kotizo, ecx se gxi estas modesta, almenaux por mi kiu estas plentempe laboranta. La enhavon de La Espero oni parte jam antaux gxia apero povas havigi al si legante Liberan Folion, ktp.
Mia cxefa kialo pagi kotizon estas subteni la asocion en sia laboro por esperanto. Estas bezonata "Landa Asocio" por reprezenti esperanton en Svedio. Ni bezonas organizon kiu laboras, faras kongresojn ktp kaj tio kostas monon. Nomu min idealisto se vi volas sed mi sentas zorgon pri la ekzisto de Landa Asocio, kiel ankaux de UEA.
Tre interesas min via respondo! Vi havas gravan poenton en la facileco varbi novajn membrojn. Devas esti miloj da homoj kiuj simpatias kun nia propono solvi la"lingvan problemon" (kiun ni evidente ne sukcesis solvi mem ankoraux! :)- ) Ni eksperimentis antaux jaroj per ia "subtena membreco", kelkajn kronojn nur, sed tio fiaskis, eble pro tro malgranda aktiveco de la atendite varbantajn membrojn. Pagi ecx malgrandan sumon estas obstaklo.
Se mi bone komprenas la hodiauxan SEJU-n neniu membro pagas ion kaj neniu ricevas ion, almenaux kio kostas, kaj cxiuj estas atenditaj labori. Versxajne vi pravas ke tio estas la melodio de la estonteco. La tradiciaj organizoj konstante perdas membrojn kio ne estas akceptebla. Tasko numero unu estas plinombrigxi. Sed kio pri la ekonomio? Monon oni havigu de aliloke iu skribis. En Klubo Esperantista de Malmö pli frue membroj vendis lotojn ekster vardomoj. Ni perlaboris multe kaj la membrokotzo povis esti malalta. Nun tiu ebleco malaperis kaj sen membrokotizo sendube la situacio de la klubo malfortigxus. Kompreneble ni povas senigxi je ejo kaj per tio la biblioteko (3000 libroj) sed estus bedauxrinde cxar ni luas grandan bonan ejon je favoraj kondicxoj.
Do, mia demando iom konkrete. De kie ni havigu la monon?
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to Sten Svenonius
La mona situacio de SEJU estis tre stabila dum la pasintaj kelkaj jaroj. Ni estas relative malgranda asocio, kaj (pro la supre menciita) ne havas grandajn elspezojn. Niaj enspezoj -- ĉefe aliĝkotizoj al renkontiĝoj -- proksimume kovras la elspezojn. Laŭ mia memoro, ni plej ofte eĉ havis modestan gajnon ĉiujare.

La elspezoj ankaŭ plejparte temas pri niaj renkontiĝoj. Mi devas konfesi, ke persone mi tre ŝatas ke la mono venas rekte de tiuj kiuj fakte ricevos la servon -- nome, tiuj kiuj iros al Oranĝa Renkontiĝo aŭ Anemona Renkontiĝo aŭ alia renkontiĝo. Nia monfluo plejparte temas pri tiu aktiva vivo en la asocio. Laŭmemore, ni eĉ atendis ke tiu modelo perdigos nin iom da mono ĉiun jaron. La ekscio ke ĝi fakte funkcias kaj ke nia kaso ne forĉerpiĝas -- ke SEJU povas kaj ĝojigi siajn membrojn kaj konservi monon -- tio kontentigas min eĉ pli.
6 years ago.
Magnus Henoch has replied to Sten Svenonius
Mi volas nur mallonge aldoni, ke mi persone pretus pagi membrokotizon por aliro al klubejo kun tia biblioteko.

Aliflanke, ĉu klubejo estas la plej taŭga renkontiĝejo? La londona esperantista junularo (kiu estas neformala grupo) kutime renkontiĝas en taverno en centra Londono, kaj por ni tio estas la plej natura ejo. (Kaj preskaŭ neniu esperantisto vojaĝanta tra Londono sukcesas foriri sen trinki kun ni pajnton.) Eĉ se klubo jam havas klubejon, tia disbranĉiĝo povas esti riĉiĝo.

(Sed mi jam devojiĝas de la temo. Plua diskutado pri tiaj aferoj prefere okazu en la fadeno "Kluba agado".)
6 years ago. Edited 6 years ago.
Siv Burell
Siv Burell
Bengt-Olof, du gjorde ett beundransvärt arbete som värd för Norrköpingsmötet. Hoppas du har fått erkännande för det! Vad jag saknar nu är inlägg i debatten från dig eller någon annan ur SEFs styrelse. Så vitt jag kan se har ingen därifrån skrivit något (med undantag av Carl, som ju tyvärr har hoppat av). Det är väl snart dags för någon sammanfattning och något förslag för framtiden ?
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to Siv Burell
Eta korekto: mi ne apartenis al la SEF-estraro mem -- fakte, mi neniam havis postenon en la estraro mem. Mi estis t.n. SEJU-reprezentanto ĉe la SEF-estraro; mia rolo estis sekvi estrarkunsidojn kaj flegi la kontakton/komunikon inter SEJU kaj SEF.
6 years ago.
Sten Svenonius has replied to Kaisa
La grupoj ricevis lastan daton por raporti, kaj tiu dato estas 31/10. Estu pacienca!
6 years ago.
GiTa
GiTa
Vi skribis "...kaj flegi la kontakton/komunikon inter SEJU kaj SEF". Do, ankaŭ vi havis la respondecon por ke la kunlaboro bone funkciu, ĉu?
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to GiTa
Jes. Ĉu vi emas kulpigi min por la eventoj kaj la katastrofa reciproka miskomprenado en Norrköping? Mi bedaŭrinde ne estis tie.

Laŭ mi, la kunlaboro inter SEJU kaj SEF ja bone funkciis... almenaŭ taŭge funkciis. Ne multe indikis la kulturan abismon kiu nun ekvideblas. La demando "kial ne SEJU-anoj interesiĝas pri daŭrigi sian karieron en SEF post SEJU?" ja mordis nian konscion, kaj en SEF kaj en SEJU. Sed krom tio, mi dirus ke la kontakto inter la du asocioj estis tro malofta kaj tro malprofunda por evidentigi la diferencojn. Tamen, laŭ la grado ke la nuna fuŝa stato estis prediktebla kaj evitebla, mi akceptas respondecon.
6 years ago. Edited 6 years ago.
GiTa
GiTa
Kompreneble mi ne kulpigas vin pri la incidento en Norrköping. Sed pro tio ke vi forlasis SEF-on, mi supozis, ke estas io grava afero, kiu kaŭzis vian eksiĝon, ne nur la informo, kiun vi ricevis de du aŭ tri indignaj Seju-anoj.
Se oni faras tian drastan decidon ( forlasi SEFon) devas troviĝi gravaj kaŭzoj antaŭe.
Ĉar aliaj partoprenintoj en la kongreso ja diras, ke estis bona kaj inspira kunveno.
6 years ago.
Carl Mäsak has replied to GiTa
Surpapere mi ankoraŭ ne forlasis SEF-n; mi suspektas ke tio estas nenecese komplike meze de jaro. Multe pli facile simple ne renovigi mian membrecon en 2011.

Ĉiuokaze: jes, ili estis indignaj (sed ankaŭ disrevigitaj, senesperaj, kaj ŝokitaj); jes, nur surbaze de ilia rakonto mi decidis rezigni de miaj postenoj ĉe SEF. Antaŭ tiu punkto mi ja havis la senton ke SEF ne plu temas pri Esperanto sed ĉefe temas pri SEF; nun mi havis la pruvon. Mi elektas la asocion en kiu Esperanto kiel laborlingvo ne estas defendenda absurdaĵo.

SEF estas malnova, maljuna, malvigla organizo, simila al mortanta baleno. Ĝi vere profitus de asisto de SEJU. Sed ekde nun, ĝi provu havi tiun helpon pere de iu alia ol mi. Mi konsideras ĉiun futuran laboron ene de SEF tuta foruzo kaj malŝparo de mia tempo.
6 years ago. Edited 6 years ago.

You must be member of this group to reply to this topic.

» Join Sveda Esperanto Sverige